Har vart ganska utslagen i 2 dagar...o jag är inte i kapp än.
Igår sov jag från klockan 13.30 till 19.15 och var oväckbar. Sen åt vi, nattade barnen och sen somnade jag igen och sov tills i morse.
Nu har jag vart och lämnat Pontus samt tagit en cykeltur runt större delen av Tibro, ska äta mellis. Jag är urtrött igen, skulle behöva städa, men då kommer jag inte orka åka till Johanna senare så jag skippar städandet!
Någon gång igår hände det tydligen igen. Någon ångrade sitt liv och valde att avsluta det, med en mötande lastbil som hjälp.
Om man nu ska begå ett självmord så kanske man kan välja en metod som faktiskt inte påverkar andra i så hög grad. Mannen som körde lastbilen kommer förmodligen aldrig bli sig helt lik.
Tydligen hade den unge mannen knivskurit sin exflickvän, hon kommer förmodligen också lida för resten av sitt liv. Uppe på det har vi familjen bakom den unge mannen som ska försöka förstå, acceptera samt stå ut med spekulationer likt detta inlägg, Möta folks glåpord samt sorgerop på tex FB och här i bloggar...deras liv kommer aldrig någonsin bli det samma.
Jag kände inte mannen som valde att ta sitt liv, jag vet vem han var, men jag kände honom inte. Att den stackars chaffören blev inblandad utan att få välja gör mig förbannad, att grabben mådde så dåligt så han såg detta som sitt enda val, det gör mig ledsen...
Jag hoppas att alla inblandade runt om finner kraft att orka ta sig igenom chocken och sorgen och att livet får gå vidare i sakta mak.
Nu ska jag käka mellis, sen bör jag vila...om jag kan släppa mina måsten som snurrar i skallen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar