Myror och möss var ju stängt idag *flinar* Så Pontus fick som han ville och blev hemma. Vi for till torget, köpte lite kläder och sen köpte vi fikabröd och efter det glass. Jag får ju fikabesök idag :-)
Var hos läkaren i morse som inte visste vad hon skulle säga om såren längre...ovanligt att inga svar finns till mig hahaha.
Fick iaf mepilex att sätta på, får se om jag tål det då.
Sen cyklade jag (med Pontus på pakethållaren) upp till häggetorp för att hämta ett halsband samt prata lite med Nancy...alldeles för sällan men ack så trevligt!
Nu ska jag vila en sväng innan Anna kommer :-)
fredag 20 maj 2011
-2
Jodå, tendensen håller i sig så långt. Det verkar som kroppen så sakterligen är villig att släppa ifrån sig lite när jag äter mycket...massor...jämt. 2kg känns som ett mirakel just nu eftersom kroppen inte alls velat samarbeta på något vis förut och jag är tacksam för var liten medgång i just det fallet.
I övrigt har jag läkartid idag för att kolla upp dom två sista av mina sår som inte hann läka under penicillinkuren, dom börjar vätska sig och göra ont så det blir kanske en ny kur då?
Så nu ska jag få iväg Zanna till skolan, väcka Pontus, till läkaren, lämna Pontus på Myror o Möss efter det och sen iväg och hämta ett smycke hon Nancy :-)
Senare på fm kommer Anna på besök en sväng *trevligt*
I övrigt har jag läkartid idag för att kolla upp dom två sista av mina sår som inte hann läka under penicillinkuren, dom börjar vätska sig och göra ont så det blir kanske en ny kur då?
Så nu ska jag få iväg Zanna till skolan, väcka Pontus, till läkaren, lämna Pontus på Myror o Möss efter det och sen iväg och hämta ett smycke hon Nancy :-)
Senare på fm kommer Anna på besök en sväng *trevligt*
torsdag 19 maj 2011
Det finns saker som är värre:
Alla är inte överens om detta som hände igår, det är inte ett solklart självmord tydligen. Och Tibro är ju ryktenas gottepåse.
Låt mig således klargöra en annan sak inte är ryktesbaserat, grabbhalvan var onykter. Han valde att vara mindre trevlig i skedet innan "incidenten" (det är INTE min sak att berätta om) och satte sig sen och körde bilen full. Om han "valt" att köra in i lastbilen eller inte spelar mig ingen roll, han valde att köra full. Inga ursäkter.
Sen har vi alla dubbelmoralister, som säger sig känna honom, som gråter och mår dåligt, men i samma veva har den drabbade tjejen (som jag väl vet vem det är men INTE känner) som vän på bla FB...
Eller folk som tycker det verkar vara så coolt att det händer något och vill ha sin del av uppmärksamheten och därför "sörjer" sin "vän", gråter och statusuppdaterar. Gamar.
Det som är mest tragiskt med allt det här är händelsen INNAN krocken, tro mig. Och efterföljderna för nära och kära. Allt annat är bara uppmärksamsökande JIPPO!
Ska jag ut den 2 Juni och folk får för sig att det ska hedras en avliden vän som kört rattfull, räkna inte med att jag kommer hålla käft. Det kunde vart du eller jag i den mötande trafiken, eller i ett bostadsområde på dagen, fullt i barn!
____________________________________________
Nåväl, nu får det vara nog med ilska, det tar energi och ger stress.
Idag har jag vart uppe hos Johanna med barn. Åhh dessa söta barn hon har. Hela hjärtat blir varmt. Tja Johanna är inte så tokig hon heller, bara hon kommer ihåg att mata sin gäst med vindruvor *asg*
Väl hemma lovade jag Pontus blåbärspaj, så efter handling blev det väl det då. Senare blev det kvällsmat med
fast innan det tog jag en urtunningsax och tunnade Zannas hår...REJÄLT! Det var det eller klippa kort hon gav mig som val så tunning fick det bli...och hon njöt av att bli av med sitt tjocka fina hår :-(
Nå väl, längden finns iaf kvar!
Alla har duschat och jag ska sova strax...tröttheten sitter i...
Hoppas Ni andra har det gott?!
Låt mig således klargöra en annan sak inte är ryktesbaserat, grabbhalvan var onykter. Han valde att vara mindre trevlig i skedet innan "incidenten" (det är INTE min sak att berätta om) och satte sig sen och körde bilen full. Om han "valt" att köra in i lastbilen eller inte spelar mig ingen roll, han valde att köra full. Inga ursäkter.
Sen har vi alla dubbelmoralister, som säger sig känna honom, som gråter och mår dåligt, men i samma veva har den drabbade tjejen (som jag väl vet vem det är men INTE känner) som vän på bla FB...
Eller folk som tycker det verkar vara så coolt att det händer något och vill ha sin del av uppmärksamheten och därför "sörjer" sin "vän", gråter och statusuppdaterar. Gamar.
Det som är mest tragiskt med allt det här är händelsen INNAN krocken, tro mig. Och efterföljderna för nära och kära. Allt annat är bara uppmärksamsökande JIPPO!
Ska jag ut den 2 Juni och folk får för sig att det ska hedras en avliden vän som kört rattfull, räkna inte med att jag kommer hålla käft. Det kunde vart du eller jag i den mötande trafiken, eller i ett bostadsområde på dagen, fullt i barn!
____________________________________________
Nåväl, nu får det vara nog med ilska, det tar energi och ger stress.
Idag har jag vart uppe hos Johanna med barn. Åhh dessa söta barn hon har. Hela hjärtat blir varmt. Tja Johanna är inte så tokig hon heller, bara hon kommer ihåg att mata sin gäst med vindruvor *asg*
Väl hemma lovade jag Pontus blåbärspaj, så efter handling blev det väl det då. Senare blev det kvällsmat med
fast innan det tog jag en urtunningsax och tunnade Zannas hår...REJÄLT! Det var det eller klippa kort hon gav mig som val så tunning fick det bli...och hon njöt av att bli av med sitt tjocka fina hår :-(
Nå väl, längden finns iaf kvar!
Alla har duschat och jag ska sova strax...tröttheten sitter i...
Hoppas Ni andra har det gott?!
Min ME-trötthet har kickat in igen.
Har vart ganska utslagen i 2 dagar...o jag är inte i kapp än.
Igår sov jag från klockan 13.30 till 19.15 och var oväckbar. Sen åt vi, nattade barnen och sen somnade jag igen och sov tills i morse.
Nu har jag vart och lämnat Pontus samt tagit en cykeltur runt större delen av Tibro, ska äta mellis. Jag är urtrött igen, skulle behöva städa, men då kommer jag inte orka åka till Johanna senare så jag skippar städandet!
Någon gång igår hände det tydligen igen. Någon ångrade sitt liv och valde att avsluta det, med en mötande lastbil som hjälp.
Om man nu ska begå ett självmord så kanske man kan välja en metod som faktiskt inte påverkar andra i så hög grad. Mannen som körde lastbilen kommer förmodligen aldrig bli sig helt lik.
Tydligen hade den unge mannen knivskurit sin exflickvän, hon kommer förmodligen också lida för resten av sitt liv. Uppe på det har vi familjen bakom den unge mannen som ska försöka förstå, acceptera samt stå ut med spekulationer likt detta inlägg, Möta folks glåpord samt sorgerop på tex FB och här i bloggar...deras liv kommer aldrig någonsin bli det samma.
Jag kände inte mannen som valde att ta sitt liv, jag vet vem han var, men jag kände honom inte. Att den stackars chaffören blev inblandad utan att få välja gör mig förbannad, att grabben mådde så dåligt så han såg detta som sitt enda val, det gör mig ledsen...
Jag hoppas att alla inblandade runt om finner kraft att orka ta sig igenom chocken och sorgen och att livet får gå vidare i sakta mak.
Nu ska jag käka mellis, sen bör jag vila...om jag kan släppa mina måsten som snurrar i skallen!
Igår sov jag från klockan 13.30 till 19.15 och var oväckbar. Sen åt vi, nattade barnen och sen somnade jag igen och sov tills i morse.
Nu har jag vart och lämnat Pontus samt tagit en cykeltur runt större delen av Tibro, ska äta mellis. Jag är urtrött igen, skulle behöva städa, men då kommer jag inte orka åka till Johanna senare så jag skippar städandet!
Någon gång igår hände det tydligen igen. Någon ångrade sitt liv och valde att avsluta det, med en mötande lastbil som hjälp.
Om man nu ska begå ett självmord så kanske man kan välja en metod som faktiskt inte påverkar andra i så hög grad. Mannen som körde lastbilen kommer förmodligen aldrig bli sig helt lik.
Tydligen hade den unge mannen knivskurit sin exflickvän, hon kommer förmodligen också lida för resten av sitt liv. Uppe på det har vi familjen bakom den unge mannen som ska försöka förstå, acceptera samt stå ut med spekulationer likt detta inlägg, Möta folks glåpord samt sorgerop på tex FB och här i bloggar...deras liv kommer aldrig någonsin bli det samma.
Jag kände inte mannen som valde att ta sitt liv, jag vet vem han var, men jag kände honom inte. Att den stackars chaffören blev inblandad utan att få välja gör mig förbannad, att grabben mådde så dåligt så han såg detta som sitt enda val, det gör mig ledsen...
Jag hoppas att alla inblandade runt om finner kraft att orka ta sig igenom chocken och sorgen och att livet får gå vidare i sakta mak.
Nu ska jag käka mellis, sen bör jag vila...om jag kan släppa mina måsten som snurrar i skallen!
onsdag 18 maj 2011
Det är lite för mycket nu...igen
Jag orkar inte riktigt med tempot och det som blir lidande är mitt egna hem.
Idag ska jag iaf på promenix med Pernilla & vovven Simba! Det ser jag fram emot!
I morgon träffar jag Johanna och barnen under eftermiddagen, det ser jag också fram emot.
I övrigt sätter komatröttheten in hårdare för var timma och även om jag vilar i tid så vill den inte riktigt släppa taget!
Jag kan inte förklara hur det känns, men en svimningskänsla var vaken minut är väl ganska nära iaf.
Ryggen och höfter bråkar med mig med, så jag är inte riktigt i form, förmodligen tröttare där av också!
Nu ska jag få iväg en tös som gör ALLT för att missa sin buss till skolan! *tröttsamt*
Idag ska jag iaf på promenix med Pernilla & vovven Simba! Det ser jag fram emot!
I morgon träffar jag Johanna och barnen under eftermiddagen, det ser jag också fram emot.
I övrigt sätter komatröttheten in hårdare för var timma och även om jag vilar i tid så vill den inte riktigt släppa taget!
Jag kan inte förklara hur det känns, men en svimningskänsla var vaken minut är väl ganska nära iaf.
Ryggen och höfter bråkar med mig med, så jag är inte riktigt i form, förmodligen tröttare där av också!
Nu ska jag få iväg en tös som gör ALLT för att missa sin buss till skolan! *tröttsamt*
tisdag 17 maj 2011
Nu börjar tydligen kroppen "fatta"
Jag har ätit som en häst känns det som, frukost, mellis, lunch, mellis, mat, mellis...och vågen pekar neråt....behöver jag ens säga hur overkligt det känns att TAPPA i vikt av att äta?
Jo jag VET att kroppen ställt in sig på svält och i början gick jag upp snabbt som fan, kroppen sparar allt i reserver. Nu verkar den ha fattat det där magiska att den kommer få mat kontinuerligt och då börjar den ge ifrån sig av reserverna...en mindre vetenskap, men vågen pekar ner. 1,6 kg. Då var helgen en ren slavhelg med godis.
MEN jag har inte druckit pepsi på 7 dygn nu heller. Jag börjar uppfatta sötma i dricka nu...känner till och med av socker om jag har det i thé. Spännande värre.
Annars då? Pontus var lite ledsen över min tidigare omskrivna miss, men han blev överlycklig när Örebros bad kom på tal ;-)
Att dessutom få ha mamma och pappa där i egentid ja det gjorde honom ännu gladare ;-)
Var på inskolningsföräldramöte igår med. Samma bladder som sist...jag ska inte orda mer om det, jag blir bara trött.
Satt iaf med Carina och Mikael och hade Ina och Nicke framför mig så jag satt tryggt...långt bak hahaha.
Zannas skolgång har väl gått på i ganska bra tempo denna terminen.
Men nu är dansen slut så man börjar märka att hennes uttryckande behov inte fylls på samma sätt, hon blir arg snabbare igen. Och hon är trött.
I övrigt skulle jag vilja orka sammanställa en hel forskning kring skillnader mellan circadin och melatonin för människor med aspergers eller liknande diagnoser, men det får jag sätta på min "to do" - lista.
Dags att bita ihop och få iväg en tös som motarbetar märker jag.
Jo jag VET att kroppen ställt in sig på svält och i början gick jag upp snabbt som fan, kroppen sparar allt i reserver. Nu verkar den ha fattat det där magiska att den kommer få mat kontinuerligt och då börjar den ge ifrån sig av reserverna...en mindre vetenskap, men vågen pekar ner. 1,6 kg. Då var helgen en ren slavhelg med godis.
MEN jag har inte druckit pepsi på 7 dygn nu heller. Jag börjar uppfatta sötma i dricka nu...känner till och med av socker om jag har det i thé. Spännande värre.
Annars då? Pontus var lite ledsen över min tidigare omskrivna miss, men han blev överlycklig när Örebros bad kom på tal ;-)
Att dessutom få ha mamma och pappa där i egentid ja det gjorde honom ännu gladare ;-)
Var på inskolningsföräldramöte igår med. Samma bladder som sist...jag ska inte orda mer om det, jag blir bara trött.
Satt iaf med Carina och Mikael och hade Ina och Nicke framför mig så jag satt tryggt...långt bak hahaha.
Zannas skolgång har väl gått på i ganska bra tempo denna terminen.
Men nu är dansen slut så man börjar märka att hennes uttryckande behov inte fylls på samma sätt, hon blir arg snabbare igen. Och hon är trött.
I övrigt skulle jag vilja orka sammanställa en hel forskning kring skillnader mellan circadin och melatonin för människor med aspergers eller liknande diagnoser, men det får jag sätta på min "to do" - lista.
Dags att bita ihop och få iväg en tös som motarbetar märker jag.
söndag 15 maj 2011
Alzheimers DE LUXE!
Jag vet inte hur jag ska ta mig igenom livets upp och ner som svänger snabbare än vad min hjärna kan processa och hinna med.
Idag började dagen så himla bra och vid lunchtid åkte jag och barnen ut till Fagersanna där barnen lekte med Joanna och Maximilian och jag drack en kopp thé ihop med Gun!
Åkte hem och grejade med mat och smoothies och sen vilade i lugnet, för barnen skulle ju komma först nu om en stund.
NU, ja just precis NU kom jag på att vi har missat Pontus sista barntimme med kyrkan, vi missade hela avslutningstjohejet med häst och vagn, bollkastning, korv med bröd och allt som det brukar vara ute i Östankyrke. Och hela mitt hjärta BLÖDER nu, jag vill bara lipa. Hans sista år, hans sista avslutning och vad gör jag, jag GLÖMMER!
Jag hatar min hjärna, hatar att jag inte fixar att hålla ordning på allt, jag är förbannad på mig själv och det blir inte roligt att tala om för en glad liten grabb att han missade allt detta...
Nästa helg är det HANS helg igen, då ska vi ta med han till Örebro och bada kom jag och Jonas överens om, för något måste jag kompensera honom med...så efter brorsan har fått hjälp åker vi till Örebro!!!
Nu kommer barnen hör jag, dags att ta tag i detta nu :-(
Idag började dagen så himla bra och vid lunchtid åkte jag och barnen ut till Fagersanna där barnen lekte med Joanna och Maximilian och jag drack en kopp thé ihop med Gun!
Åkte hem och grejade med mat och smoothies och sen vilade i lugnet, för barnen skulle ju komma först nu om en stund.
NU, ja just precis NU kom jag på att vi har missat Pontus sista barntimme med kyrkan, vi missade hela avslutningstjohejet med häst och vagn, bollkastning, korv med bröd och allt som det brukar vara ute i Östankyrke. Och hela mitt hjärta BLÖDER nu, jag vill bara lipa. Hans sista år, hans sista avslutning och vad gör jag, jag GLÖMMER!
Jag hatar min hjärna, hatar att jag inte fixar att hålla ordning på allt, jag är förbannad på mig själv och det blir inte roligt att tala om för en glad liten grabb att han missade allt detta...
Nästa helg är det HANS helg igen, då ska vi ta med han till Örebro och bada kom jag och Jonas överens om, för något måste jag kompensera honom med...så efter brorsan har fått hjälp åker vi till Örebro!!!
Nu kommer barnen hör jag, dags att ta tag i detta nu :-(
lördag 14 maj 2011
Åh nu har bloggen vaknat igen!
Nu ska vi se då. Vart ska man börja nudå?
4 dygn utan pepsi...abstinensen igår var plågsam...jag skojar inte ens, svettningar, skakningar, illamående, hjärtklappning och kass i magen. Men jag höll ut.
Idag hälde jag upp ett halvt glas men gav fan i det efter en klunk, smakade inte så gott som jag trodde helt plötsligt.
Igår gick också rankås- stafetten av stapeln...en del av tibros folkhälsovecka! Tibro film och teater var anmälda och jag, barnen, mamma, Emma, Samuel, Conny och Stavborg sprang och fick ihop 14 varv...tangering av fjolåret. Ingrid var med och hejjade på oss. Vi hade en kanonkul stund trots både regn och åska!
Väl hemma målade jag vidare på tavlorna till Zannas dansfröken samtidigt som jag slötittade på sclager...Sverige gick vidare. Resultatet av tavorna igår var så här:
4 dygn utan pepsi...abstinensen igår var plågsam...jag skojar inte ens, svettningar, skakningar, illamående, hjärtklappning och kass i magen. Men jag höll ut.
Idag hälde jag upp ett halvt glas men gav fan i det efter en klunk, smakade inte så gott som jag trodde helt plötsligt.
Igår gick också rankås- stafetten av stapeln...en del av tibros folkhälsovecka! Tibro film och teater var anmälda och jag, barnen, mamma, Emma, Samuel, Conny och Stavborg sprang och fick ihop 14 varv...tangering av fjolåret. Ingrid var med och hejjade på oss. Vi hade en kanonkul stund trots både regn och åska!
Väl hemma målade jag vidare på tavlorna till Zannas dansfröken samtidigt som jag slötittade på sclager...Sverige gick vidare. Resultatet av tavorna igår var så här:
Idag var det ta mig fan segt som inget och självfallet försov jag mig och därmed Zanna *skämmes* Jag hade dessutom glömt ställa hennes klocka...jisses.
MEN hon hade halvklass idag så ett samtal senare fick hon gå med andra gruppen idag, tog sena bussen och vi slapp stress och morgonen blev bra.
På em lekte Zanna här med Vanja och Pontus hade Melvin inne. Rätt som det var fick vi besök av Samuel med familj (Joanna saknades dock) och dom stannade på tacos och vi hade trevligt.
Efter läggning av de små satte jag mig för att göra klart tavlorna och slutresultatet blev följande:
Imorgon överlämnas dom som avslutningsgåva till Zannas danslärare i samband med den stora uppvisningen som dom ska ha. Jag ser fram emot att se min kicka dansa, hon är så duktig!
Nu blir det sängen, imorgon blir en lång dag. Ha det fint alla mina läsare i cyberspace!
torsdag 12 maj 2011
Påbörjade akryltavlor till Zannas danslärare
Ska ge dom som terminsavslutningspresent:
Pose 1 med blixt
Pose 1 utan blixt
Pose 2 utan blixt
Pose 2 med blixt
Dom är inte klara än alltså, men jag var duktig och avslutade innan kroppen vrålade och ska fortsätta en stund imorgon, avslutningen är ju först på Lördag :-)
onsdag 11 maj 2011
Ingen dans på rosor!
Vem fan har sagt att livet ska vara lätt? Barnen fick glass och jag, jag vill bara hälla i mig pepsi, flera liter helst. Men jag gjorde mig en kall hallonsmoothie istället då....det innehåller iaf vitaminer, något som min bombade kropp har helt avsaknad av.
Om jag nu ändå sket i pepsin igår är det väl förbannat dumt att häva i sig idag. Och i sanningens namn är huvudvärken bättre idag, då är det ju extra idiotiskt att trigga igång den igen.
Och jag behöver ändå sluta på sikt, ju tidigare ju bättre, eftersom min mage har surat ihop helt igen.
Idag har Zanna återvänt till skolan, det hade gått bra, hon är sannerligen piggare för hon är uppkäftig. Vi cyklade och hämtade Pontus idag och handlade frukt och morötter samt hallon till nödsmoothies och mellanmål då...ifall jag slarvar med den förbannade maten...
När jag var i Gbg reagerade jag oerhört positivt på en sak. Nästan alla som cyklade (vuxna och ungdomar) använde HJÄLM! Jag ska också skaffa mig en hjälm, varför använder man inte det, är håret viktigare än skallen? Ja det är klart, man dör ju i en snygg frisyr iaf?!
Nä om jag skulle försöka mig på något i huset då, en sak om dagen ska jag göra enligt överenskommelse med doktor Birgitta...idag skulle jag behöva göra 20, men jag ska inte göra för mycket heller, så minst en iaf, kanske max 5 då.
Tack alla Ni underbara som orkar med mitt svajjiga jag, jag har inte hittat hem i min situation än.
Om jag nu ändå sket i pepsin igår är det väl förbannat dumt att häva i sig idag. Och i sanningens namn är huvudvärken bättre idag, då är det ju extra idiotiskt att trigga igång den igen.
Och jag behöver ändå sluta på sikt, ju tidigare ju bättre, eftersom min mage har surat ihop helt igen.
Idag har Zanna återvänt till skolan, det hade gått bra, hon är sannerligen piggare för hon är uppkäftig. Vi cyklade och hämtade Pontus idag och handlade frukt och morötter samt hallon till nödsmoothies och mellanmål då...ifall jag slarvar med den förbannade maten...
När jag var i Gbg reagerade jag oerhört positivt på en sak. Nästan alla som cyklade (vuxna och ungdomar) använde HJÄLM! Jag ska också skaffa mig en hjälm, varför använder man inte det, är håret viktigare än skallen? Ja det är klart, man dör ju i en snygg frisyr iaf?!
Nä om jag skulle försöka mig på något i huset då, en sak om dagen ska jag göra enligt överenskommelse med doktor Birgitta...idag skulle jag behöva göra 20, men jag ska inte göra för mycket heller, så minst en iaf, kanske max 5 då.
Tack alla Ni underbara som orkar med mitt svajjiga jag, jag har inte hittat hem i min situation än.
tisdag 10 maj 2011
Jag ska ikläda mig rollen som Skalman...
...eller rollen, jag ska tydligen BLI Skalman, inte bara ett tag, utan för all framtid.
Nu tror ni alla att bruden vid tangentbordet fått solsting, blivit mer än lovligt galen, har slagit vad eller något annat rimligt kanske, men jag ska helt enkelt bli Skalman.
Skalman finns (för den som nu inte vet) i serietidningen Bamse. Skalaman är en smart, kreativ och lugn sköldpadda som HATAR stress, som äter och sover enligt sin mat och sovklocka och som prioriterar hälsa.
Nej jag är inte galen. Jag var i Mölndal igår igen, på Gottfrieskliniken. Träffade min läkare och vi gick väl igenom diverse saker.
Mitt test hon hade skickat med mig hem gick vi igenom och hon var väl orolig för hur nattsvart mitt seende på mig själv blivit pga min hälsa. Jag har beteendeproblematik med mina matvanor, äter i sanningens namn inte på hela dagar om inte familjen behöver mat, då lagar jag och äter.
Jag har dålig sömnrytm och den behöver i balans, förhoppningen är ju att mitt b12 ska hjälpa till så jag har bättre ork och rytm.
Min stress, haha jaaaa, hon tyckte jag behövde gå i stresshantering och när jag å berättade att jag har gjort en omfattande sådan kurs på 14 veckor, ja då vågade hon inte ens tänka på hur jag var innan.
Min självkänsla är illa sargad, min tillit är i bott och ska jag nu ändå blottlägga all skit kan jag erkänna att jag helst av allt bara vill ge upp och skita i precis allt, nu ser ju inte verkligheten ut så. Men jag orkar inte riktigt med planeringar och saker. Jag vet att jag måste säga ifrån, men jag finner mig själv tänka mina nej och hamnar ändå i ja-träsket.
Jag är duktig på att ta på mig ansvar och på min skala om hur jag värderade mig själv hade jag satt allt, varenda litet poäng, till hur jag presterar, inte till hur jag mår eller vad jag egentligen vill.
Som så många andra har jag fått frågan om mina föräldrar har begärt höga prestationer av mig, om det liksom är utlösande, triggande. men jag kan uppriktigt säga att jag har aldrig känt mig pressad att uppnå höga resultat hemifrån, det är jag själv och jag vet inte varför jag inte bara kan ge mig själv en paus.
Saker måste vara fulländade, perfekta, utmärkande och dom ska allra helst vara gjorda utan att jag ber om hjälp en enda gång, jag känner mig kass annars. Jag värderar mig själv efter mina egna prestationer och mina egna krav är skyhöga.
Den fysiska delen hjälper inte till att höja mitt egna jag. Jag är överviktig som fan (jodå jag är plågsamt medveten om den biten, även om jag inte heller låter det visas utåt), jag får inte träna på gymmet för min jävla ME fixar inte med energidräneringen som går åt. Jag får promenera men inte snabbt och inte syraframkallande så nån vidare förbränning blir det inte. Min fibromyalgi gör att allt gör så jävla ont och sen har vi ju uppepå dessa två pestsjukdomar en bruten, jävligt ond, ryggrad...javisstja med 3 stora diskbråck och typ helt komprimerad bröstpelare.
Det är här SKALMAN kommer in.
Jag måste ge min kropp och gärna en chans tycker läkaren. Så det får bli en liknande variant av Skalman, dvs hata stress, använd mat, aktivitets och sovklocka (inte bokstavligen nu alltså).
Jag måste träna mig i balans...livets balans.
Detta kommer påverka min omgivning på så sätt att jag behöver mer luckor i min tillvaro, jag behöver rikta fokus på mig och min familj. Självfallet ska jag inte bli eremit eller försvinna helt, men jag måste nog i förväg avböja stora aktiviteter och ansvar.
Jag är glad för förfrågningar, men låter jag tveksam eller ber om betänketid eller inte riktigt vet, då är det nog en sån situation där jag behöver säga nej, men helt enkelt inte gör det.
Gud vad jag babblar nu. Jag har inte tagit en endaste mun Pepsi idag, huvudet värker och kroppen skakar.
Zanna fick gå på dansrep med sin onda hals (fick penicillin igår så 2 hela dygnsdoser är inne) eftersom det var det enda genrepet dom hade inför uppvisningen. Hon kämpade sig tappert igenom det.
Hemma fick barnen duscha ordentligt innan det blev äggsmörgås till dom och omelett till mig.
Nu ska jag ta min skallebang och lägga mig innan jag får ryck och häller i mig all Pepsi som finns hemma.
söndag 8 maj 2011
Att man kan vara så dubbel som jag!
Det är fan allvarliga syntax error i min skalle tror jag...på riktigt.
Sov i fm...trött och kände mig nästan apatisk.
Men när det knackade på dörren och en späd liten flickröst talar med Pontus och säger "Jag plockade dom här blommorna till dig" så vaknade jag till med ett leende. Lilla söta Tilde i nyinflyttade familjen på gatan kom i sin satinlångklänning. Hon är betuttad i min son och det är sannerligen ganska besvarat.
Gick upp och gick ut och plockade lite pinnar i trädgården. Pernilla kom med Vovsegull och pratade en stund, men den stackarn tycker inte vi är roliga dör vi står ;-) Hon gick hem och kom tillbaka sen en sväng då satte vi oss i stolar jag rotade fram hahahaha
Lagade lunch efter det och var på bra humör!
Samuel med familj kom och det blev mat även till dom, med efterföljande glass till barnen.
Gick ut till plattorna igen. eller ja de förbannade kantstenarna. Fick dom på relativ plats och sen hjälpte Samuel mig att lasta sten dit. Johanna kom cyklandes och vi blev ståendes och pratade om både ditt och datt en lång stund. Allt jämt under den här tiden tjatade barnen om halsont, vatten, plåster, vill ha, når inte och jag vet inte vad. Jonas, ja han sov?
När jag kom in var det lakan i maskinen som var nersnusade imorse...dom hängdes upp och barnen fick duscha. Zanna huttrade och frös och var febrig. Sen åkte jag och hämtade GPS hos mor och far och vidare till ICA och handlade hem saker som tydligen fattats hela dagen. Vidare och tankade bilen efter som jag ska till Mölndal imorgon (fan vad dyrt det är med bensin) och sen hem till den febriga dottern, övertrötta sonen, yriga maken och alla fick äta kvällsmat.
Nu är jag bara sur och irriterad och trött på allt planerande och organiserande...jag grunnar på hur jag ska göra med Zanna om hon ska till VC eller bara vara hemma, hon är rejält röd och brukar vara bärare av streptokocker annars...så kanske vc då, dessutom har hon ju sin dansshow och skulle hon missa den blir hon nog inte så glad misstänker jag. Genrepet på tisdag med...huuuuu
Jaja hur som helst går väl allt som det ska och irritationen släpper väl med lite sömn?
Ska duscha först iaf....
Hur kan man vara så lycklig men så irriterD PÅ EN OCH SAMMA GÅNG...JAG PALLAR INTE MED MIG SJÄLV. fAN MÅSTE JU BÄDDA I RENA SÄNGKLÄDER MED...oj caps.
Sov i fm...trött och kände mig nästan apatisk.
Men när det knackade på dörren och en späd liten flickröst talar med Pontus och säger "Jag plockade dom här blommorna till dig" så vaknade jag till med ett leende. Lilla söta Tilde i nyinflyttade familjen på gatan kom i sin satinlångklänning. Hon är betuttad i min son och det är sannerligen ganska besvarat.
Gick upp och gick ut och plockade lite pinnar i trädgården. Pernilla kom med Vovsegull och pratade en stund, men den stackarn tycker inte vi är roliga dör vi står ;-) Hon gick hem och kom tillbaka sen en sväng då satte vi oss i stolar jag rotade fram hahahaha
Lagade lunch efter det och var på bra humör!
Samuel med familj kom och det blev mat även till dom, med efterföljande glass till barnen.
Gick ut till plattorna igen. eller ja de förbannade kantstenarna. Fick dom på relativ plats och sen hjälpte Samuel mig att lasta sten dit. Johanna kom cyklandes och vi blev ståendes och pratade om både ditt och datt en lång stund. Allt jämt under den här tiden tjatade barnen om halsont, vatten, plåster, vill ha, når inte och jag vet inte vad. Jonas, ja han sov?
När jag kom in var det lakan i maskinen som var nersnusade imorse...dom hängdes upp och barnen fick duscha. Zanna huttrade och frös och var febrig. Sen åkte jag och hämtade GPS hos mor och far och vidare till ICA och handlade hem saker som tydligen fattats hela dagen. Vidare och tankade bilen efter som jag ska till Mölndal imorgon (fan vad dyrt det är med bensin) och sen hem till den febriga dottern, övertrötta sonen, yriga maken och alla fick äta kvällsmat.
Nu är jag bara sur och irriterad och trött på allt planerande och organiserande...jag grunnar på hur jag ska göra med Zanna om hon ska till VC eller bara vara hemma, hon är rejält röd och brukar vara bärare av streptokocker annars...så kanske vc då, dessutom har hon ju sin dansshow och skulle hon missa den blir hon nog inte så glad misstänker jag. Genrepet på tisdag med...huuuuu
Jaja hur som helst går väl allt som det ska och irritationen släpper väl med lite sömn?
Ska duscha först iaf....
Hur kan man vara så lycklig men så irriterD PÅ EN OCH SAMMA GÅNG...JAG PALLAR INTE MED MIG SJÄLV. fAN MÅSTE JU BÄDDA I RENA SÄNGKLÄDER MED...oj caps.
fredag 6 maj 2011
Uppdelat!
Ja idag får det bli en tvådelad blogg för känslostämningen är alldeles för mycket kontrast i för att kunna ha den i en flytande text.
Gårdagen, Torsdag 5 maj:
Kl 8 stod jag på torget och inväntade Emma som strax kom nerumplandes efter sitt arbetspass. Vi rullade mot Riksbyggen där vi hämtade upp Annika, vidare till Hörnebo där Johanna var redo.
Ner till bilisten, tankade röda faran och sen rullade gänget iväg mot Ullared.
Emma hade frispel pga mitt vägval, jag åker alltid samma väg, Hjo, Jkpg, Nissastigen och slutligen svänger man av vid Skeppshult och hamnar inom några mil i Ullared.
Resan ner gick bra. Johanna och jag var riktiga kisselisor, Emma behövde knästreckningar och Annika hon flöt med i alla våra andras konstiga behov.
Många historier om det förflutna, om vänskap, om skitsnack och annat hanns med.
Väl framme på G-kås blev det lite uppstyckat eftersom jag och Johanna båda har barn och dom andra inte. Jag var tvungen att agera feeder åt Johanna för att ha henne utan att hennes blodsocker var i balans var som att släppa lös Godzilla bland varorna...så hon fick fika lite och jag drack cola ;-)
Första vändan gick rätt bra, vi var lite fnittriga, flummade runt och hittade kläder. När vi i sakta mak hade tagit oss igenom barnavdelningen så tyckte vi att det behövdes mat. Vi gick mot kassorna, fick tag på vår andra halva och satte oss och väntade vid utgången...på golvet. Ja det vill säga efter det att Johanna hade knökat sig i en sån barnåkattraktion som man lägger en peng i. Jag skratta så jag tjöt.
Mitt i allt kom MORGAN...ja ni vet vem jag menar eller...UllaredsMorgan.
Gårdagen, Torsdag 5 maj:
Kl 8 stod jag på torget och inväntade Emma som strax kom nerumplandes efter sitt arbetspass. Vi rullade mot Riksbyggen där vi hämtade upp Annika, vidare till Hörnebo där Johanna var redo.
Ner till bilisten, tankade röda faran och sen rullade gänget iväg mot Ullared.
Emma hade frispel pga mitt vägval, jag åker alltid samma väg, Hjo, Jkpg, Nissastigen och slutligen svänger man av vid Skeppshult och hamnar inom några mil i Ullared.
Resan ner gick bra. Johanna och jag var riktiga kisselisor, Emma behövde knästreckningar och Annika hon flöt med i alla våra andras konstiga behov.
Många historier om det förflutna, om vänskap, om skitsnack och annat hanns med.
Väl framme på G-kås blev det lite uppstyckat eftersom jag och Johanna båda har barn och dom andra inte. Jag var tvungen att agera feeder åt Johanna för att ha henne utan att hennes blodsocker var i balans var som att släppa lös Godzilla bland varorna...så hon fick fika lite och jag drack cola ;-)
Första vändan gick rätt bra, vi var lite fnittriga, flummade runt och hittade kläder. När vi i sakta mak hade tagit oss igenom barnavdelningen så tyckte vi att det behövdes mat. Vi gick mot kassorna, fick tag på vår andra halva och satte oss och väntade vid utgången...på golvet. Ja det vill säga efter det att Johanna hade knökat sig i en sån barnåkattraktion som man lägger en peng i. Jag skratta så jag tjöt.
Mitt i allt kom MORGAN...ja ni vet vem jag menar eller...UllaredsMorgan.
Johanna tyckte mitt i allt gapskrattande att det var en riktigt bra idé att le lite och vinka, vilket då resulterade i att han kom fram och pratade med oss om säkerhetsmöten, var vi var ifrån och gud vet vad. Det kom även fram en kvinna i 50-årsåldern och ville fota honom och jag, hungrig och redan överfnittrig dog av gapskratt när han sen lämnade oss där på golvet, med sitt vridna skärp som det sista man såg.
Som jag skrattade.
Annika och Emma kom och vi gick ut till burgerking och skulle äta, inte slutade dumheterna där, jag fick en barnkrona i papp och Johanna med, där inne var det också mindre bryt och skratt åt de mest dumma saker...
Återgick till handlandet efter maten. Stackars Annika var så gott som färdig men lallade med ändå såklart! Jag och Johanna tog damavdelningen och tro det eller ej men jag handlade faktiskt en del till MIG SJÄLV! Där hottade vi någon scarf som hade hjärtansformade STORA bjällror på sig, dom satte vi på huvudet, jag hade även min nyinköpta hatt på mig samtidigt. Vi hittade massor av saker som GLAMKOKO hade avgudat, till och med hennes EGNA MÄRKE! Men eftersom läget är som det är så fick hon inte chans att fotoblogga om det ;-)
Trams , flams och skratt rakt igenom damavdelningen, ett under att vi fick något vettigt inhandlat alls ;-)
När vi kom till leksaksavdelningen började shoppingsuget mattas av, men jag inhandlade en hel del födelsedagspresenter till sonen som snart fyller 6!
Betalning och avslutning med en glass fick det bli innan vi skulle rulla hem. Övertrötta så blev det en hel del skrattfester även i bilen hem, vissa helt sanslöst galna...
Hemma packades en efter en ur och när jag kom hem var jag sanslöst trött och mina ben värkte så jag höll på att bli galen. Men skrattsalvan var inte slut, Jonas spelar ju in sig nattetid med en applikation på sin iPhone. Han hade haft ett så förbannat roligt sömnmeddelande på natten så jag fick skratta ur mig min sista lilla energi som jag hade *ler*
Jag medicinerade mig hårt och när piller satte in så värken i benen släppte då somnade jag som en stock.
________________________________________________
Vi byter till Fredag 6 maj:
Som väntat var jag omöjligt trött i morse, kunde inte få igång mig alls. Fick upp och iväg Zanna till skolan, hon vaknade av sin egna klocka idag. Pontus ville inte till någon barnomsorg och jag orkade inte tjafsa, han fick bli hemma, grejade med sina saker han hade fått och provade lite kläder. Jag vilade.
Vid lunch tvingade jag mig ur sängen, det var en plåga men jag var tvungen. Fick i oss lite mat och sen beslutade jag mig ändå för att ta med mig barnen på Tibros vårfest. Mötte upp Samuel och Joanna där med. Vi fick en mysig em i solen och barnen kikade på cross och vi tittade när Joanna sjöng med kören i gallerian. Sockervadd och klubba blev det med.
Väl hemma avlöstes jag av Jonas som hade vilat, jag gick och la mig, sov som en stock till efter 20-tiden.
Käkade tacos med barnen, maken och Joanna sov sover här i natt.
Har suttit i telefon i omgångar under kvällen och det har väl inte vart så roliga samtal alla gånger tyvärr. Nu ska jag lägga mig igen iaf.
Tur att gårdagen var så hysteriskt rolig, för nu har jag mentalitetsork att hantera lite dåliga nyheter igen som tur är.
Godnatt!
onsdag 4 maj 2011
Ska ta en dusch innan sängen!
Ja jag har överlevt denna dagen med, såren till trots. Inte fan har jag tänkt att ge upp för några sår.
När Jonas kom hem åkte jag och hämtade hem lilleman. Väl hemma tog han sparkcykeln och följde med på en liten promenad med mig och Jonas.
Jag har även ordnat allt inför morgondagen. Zanna får gå heldag, Pontus börjar tidigt. Jonas tar morsans bil till jobbet och slutar klockan 14. Han hämtar Pontus som ska till tandläkaren å 6-årsfest.
Zanna går med Joanna hem till Samuel och blir hämtad av Jonas där sen.
På kväll är det studiebesök på musikskolan.
Själv ska jag ta MIN dag, jag ska neråt till ett gulblått shoppinghimmelrike ;-) Sen lär jag vara liggande för resten av veckan...MEN det skiter jag i!
4 glada brudar o röda faran. Tjohoo.
Idag har vi ätit fisk och äggsås och det var gött!
Nu ska jag duscha...tvätta alla sår och sen blir det sängen ZZZzzzZZZZ
När Jonas kom hem åkte jag och hämtade hem lilleman. Väl hemma tog han sparkcykeln och följde med på en liten promenad med mig och Jonas.
Jag har även ordnat allt inför morgondagen. Zanna får gå heldag, Pontus börjar tidigt. Jonas tar morsans bil till jobbet och slutar klockan 14. Han hämtar Pontus som ska till tandläkaren å 6-årsfest.
Zanna går med Joanna hem till Samuel och blir hämtad av Jonas där sen.
På kväll är det studiebesök på musikskolan.
Själv ska jag ta MIN dag, jag ska neråt till ett gulblått shoppinghimmelrike ;-) Sen lär jag vara liggande för resten av veckan...MEN det skiter jag i!
4 glada brudar o röda faran. Tjohoo.
Idag har vi ätit fisk och äggsås och det var gött!
Nu ska jag duscha...tvätta alla sår och sen blir det sängen ZZZzzzZZZZ
Jag är rätt dum jag!
Tja vad annat ska jag säga.
Jag är förbannat bra på att ge andra tips och råd och förmaningar när det kommer till vårdbehov, men att se till mitt eget bästa, det är tydligen inte lika prioriterat i min hjärna.
Jag tog mig in i telefonkön, kom fram och fick tid hos en distriktsköterska...för omläggning då.
Kommer dit, visar upp mina sår på bröstet och i skallen, samt andra småsår. Jisses säger hon bara och går och hämtar en läkare som kommer in, ruskar på huvudet och förklarar att omläggning är det minsta problemet, vi måste få stopp på spridningen av sårbakterier som gör att du får mer så.
Öhh jaha?
Penicillin i 10 dagar, 3 ggr om dagen, samt antibiotikasalva, vila, tvätta, osv osv....
Oj då, jag som oroar mig för vad för plåster ag ska ha, hahahahahaha
Jaja, jag hämtade ut de svindyra medicinerna och lunkade väl hem igen. Det blir liksom aldrig som man har tänkt sig ;-)
Jag är förbannat bra på att ge andra tips och råd och förmaningar när det kommer till vårdbehov, men att se till mitt eget bästa, det är tydligen inte lika prioriterat i min hjärna.
Jag tog mig in i telefonkön, kom fram och fick tid hos en distriktsköterska...för omläggning då.
Kommer dit, visar upp mina sår på bröstet och i skallen, samt andra småsår. Jisses säger hon bara och går och hämtar en läkare som kommer in, ruskar på huvudet och förklarar att omläggning är det minsta problemet, vi måste få stopp på spridningen av sårbakterier som gör att du får mer så.
Öhh jaha?
Penicillin i 10 dagar, 3 ggr om dagen, samt antibiotikasalva, vila, tvätta, osv osv....
Oj då, jag som oroar mig för vad för plåster ag ska ha, hahahahahaha
Jaja, jag hämtade ut de svindyra medicinerna och lunkade väl hem igen. Det blir liksom aldrig som man har tänkt sig ;-)
Utmaning!
Dagens utmaning blir att:
1: Ta sig in i Tibro VC telefonkö.
2: Få en tid av läkare för att kontrollera mina sår
3: Få dom att hitta en omläggningsmetod på bröstkorgen...utan att använda plåster eller tejp eftersom jag är hyperallergisk numera.
Något måste iaf göras för så här kan jag inte gå:
1: Ta sig in i Tibro VC telefonkö.
2: Få en tid av läkare för att kontrollera mina sår
3: Få dom att hitta en omläggningsmetod på bröstkorgen...utan att använda plåster eller tejp eftersom jag är hyperallergisk numera.
Något måste iaf göras för så här kan jag inte gå:
Såret längst ner är av plåster som ryckte bort huden. Dom andra vet man helt enkelt inte, dom bara kommer. Men dom behöver läggas om på något vettigt sätt...o kanske penicillin?
tisdag 3 maj 2011
Ja ibland suger livet!
Jag hade behövt den här dagen att rannsaka mig själv lite. Nu blev det inte så för min dotter hade ett utbrott nyligen och barnen kommer som vanligt först...det måste dom få göra.
Ibland är det extra tufft att min älskade dotter tycker att allt bör kretsa kring henne, idag har hon gjort upp planer igen fast vi så många gånger sagt och förklarat att vi måste vara delaktiga i hennes planeringar. När jag således talade om att vi har för avsikt att gå en vända idag så fick hon spel. Jag erbjuder henne at stanna hemma själv den lilla stunden (ca 30 minuter) men av någon anledning har hon det senaste helt motsatt sig att stanna hemma ensam...alls.
Jag försökte med att förklara att vi andra i familjen också har behov av att kunna planera, göra saker ihop och inte enbart anpassa oss till vad hon finner roande och energigivande för stunden och för dagen.
Hon har vart så arg på mig. Det gör ont.
Men nu har det iaf sjunkt in och vi ska ta en promenad i em, för att jag och Jonas behöver det. Barnen får bli med.
Idag är en förbannat gnällig dag och inte fan blir det bättre av vädret...jag orkar faktiskt inte vara positiv idag och tycker det mesta suger, men det går över. jag ser fram emot Torsdag.
Jag vill PÅMINNA om att jag vill veta vem som kommenterar anonyma inlägg, tack.
Ibland är det extra tufft att min älskade dotter tycker att allt bör kretsa kring henne, idag har hon gjort upp planer igen fast vi så många gånger sagt och förklarat att vi måste vara delaktiga i hennes planeringar. När jag således talade om att vi har för avsikt att gå en vända idag så fick hon spel. Jag erbjuder henne at stanna hemma själv den lilla stunden (ca 30 minuter) men av någon anledning har hon det senaste helt motsatt sig att stanna hemma ensam...alls.
Jag försökte med att förklara att vi andra i familjen också har behov av att kunna planera, göra saker ihop och inte enbart anpassa oss till vad hon finner roande och energigivande för stunden och för dagen.
Hon har vart så arg på mig. Det gör ont.
Men nu har det iaf sjunkt in och vi ska ta en promenad i em, för att jag och Jonas behöver det. Barnen får bli med.
Idag är en förbannat gnällig dag och inte fan blir det bättre av vädret...jag orkar faktiskt inte vara positiv idag och tycker det mesta suger, men det går över. jag ser fram emot Torsdag.
Jag vill PÅMINNA om att jag vill veta vem som kommenterar anonyma inlägg, tack.
BitterBlogg!
Idag börjar jag dagen med en "Jagärbittervärdelösskitförbannataströttpåminsjukdomsomgörmigtillendåligmamma"-blogg!
Jag var så glad över min nyvunna energi jag fick av B12. Kanske lite FÖR glad för jag har ju ingen inbyggd handbroms (vilket jag nämt ca 100 ggr förut).
Den senaste tiden har jag under dom veckor Jonas jobbar morgon försovit mig inte mindre än 4 ggr tror jag. Detta TROTS att jag ställer flera larm OCH går och lägger mig i tid.
Idag var det dags IGEN. Vaknade komatrött kl HALV TIO! Barnen spelade WII!!!
Ringde skolan (igen) och fick förklara läget med min ME och fibrotrötthet men jag förstår att det måste vara svårt att förstå något som inte direkt syns.
Deras tålamod börjar ta slut...jag förstår dom, för mitt tog slut för länge sen. Fy fan vad jag känner mig värdelös, förnedrad, oförmögen som mamma, stressad, ledsen och gud vet vad.
Jag åkte och köpte en väckarklocka till min dotter nu. Hon ska inte straffas för att jag är sjuk. Jag känner mig dum på riktigt. Och nu, när båda barnen är lämnade och jag har satt mig ner, kommer tröttheten tillbaka, ni kan inte förstå vilken typ av trötthet det är, ni tänker typ gäspa och vilja sova. Jag pratar om en trötthet som gör att om jag inte kryper ner inom det närmsta, ja då kommer kroppen se till att jag tar mig vila, vare sig jag vill eller inte.
Och med det sagt så drar jag åter täcket över huvudet, gråter en skvätt och sover tills Zanna kommer hem igen.
Jag hatar det här, jag blir så deprimerad och ledsen av det här...jag vill ju så gärna orka mer, klara mer och inte minst utan problem kunna greja med mina fina barn.
Livet är orättvist.
Jag var så glad över min nyvunna energi jag fick av B12. Kanske lite FÖR glad för jag har ju ingen inbyggd handbroms (vilket jag nämt ca 100 ggr förut).
Den senaste tiden har jag under dom veckor Jonas jobbar morgon försovit mig inte mindre än 4 ggr tror jag. Detta TROTS att jag ställer flera larm OCH går och lägger mig i tid.
Idag var det dags IGEN. Vaknade komatrött kl HALV TIO! Barnen spelade WII!!!
Ringde skolan (igen) och fick förklara läget med min ME och fibrotrötthet men jag förstår att det måste vara svårt att förstå något som inte direkt syns.
Deras tålamod börjar ta slut...jag förstår dom, för mitt tog slut för länge sen. Fy fan vad jag känner mig värdelös, förnedrad, oförmögen som mamma, stressad, ledsen och gud vet vad.
Jag åkte och köpte en väckarklocka till min dotter nu. Hon ska inte straffas för att jag är sjuk. Jag känner mig dum på riktigt. Och nu, när båda barnen är lämnade och jag har satt mig ner, kommer tröttheten tillbaka, ni kan inte förstå vilken typ av trötthet det är, ni tänker typ gäspa och vilja sova. Jag pratar om en trötthet som gör att om jag inte kryper ner inom det närmsta, ja då kommer kroppen se till att jag tar mig vila, vare sig jag vill eller inte.
Och med det sagt så drar jag åter täcket över huvudet, gråter en skvätt och sover tills Zanna kommer hem igen.
Jag hatar det här, jag blir så deprimerad och ledsen av det här...jag vill ju så gärna orka mer, klara mer och inte minst utan problem kunna greja med mina fina barn.
Livet är orättvist.
måndag 2 maj 2011
Förbud!
Tror du på lagtadgade förbud?
Nu menar jag saker som bara påverkar ditt egna levende, din egna livssituation, din egna kropp?
Jag finner det självklart att man inte ska få köra rattfull, vifta omkring med vapen eller vad som kan tänkas.
Däremot är jag inte lika övertygad om andra saker.
Jag tycker nog att man kan släppa alkoholen lös i butik, ja det kommer påverka en generation av idioter som kommer supa bara för man kan men de flesta som verkligen vill ha tag på alkohol skaffar sig det idag ändå, oavsett dag.
Människor överlag som missbrukar ser ill att intaga och få fram sina varor till varje pris. Eftersom det sker i det dolda och dessutom olagligt så skjuter priser i höjden och människor begår brott för att ha råd att droga. Man får inte tag på rena saker och därmed ökar smittspridning och svåra sjukdomar sprids.
Frågan är om det verkligen vore mer katastrofalt att låta vuxna männsikor fatta sina egna beslut om sina egna kroppar.
Jag är medveten om alkoholens och drogernas skadeverkan i samhället, men jag funderar ändå i banor som om det kanske vore fler som vågade tala om sin problematik om dom inte vore rädda för att i förlängningen låsas in eller hamna i diverse register som är tabubelagda och mytomspunna.
Om jag går till mig själv och tänker efter, för det är ju bara då jag kan resonera rimligt. Om man legaliserade droger och satte alkoholmonopolet ur spel, skulle jag då hux flux börja supa dagligen eller bli extremt sugen på att knarka och intaga, cannabis, hasch, kokain eller heroin? Skulle du som normalt inte har problem med detta VÄLJA att göra det bara för att det vore lagligt? Är en fullt frisk, normalfungerande individ med tidigare normala alkoholvanor så omogen och naiv att man springer iväg och alkoholiserar sig bara för att möjligheten finns och tillfälle ges att bli drogmissbrukare.
Om man inte legaliserar droger så tycker jag iaf att vissa sjukdomar borde kunna få behandlas med cannabisliknande effekter. Varför jag tycker det? För att mängden människor som ändå självbehandlar sig eller självmedicinerar som man också säger, är ändå rätt stor och samtidigt som den effekten kanske hjälper vissa kategorier av människor att fungera vardagligt, så finns det många problem med att det sköts på egen hand. Risken för att man inte vet vad man får för varor ökar, det ÄR olagligt och man kan åka dit och därmed finns en rädsla och stigande ångestfaktor, vidare en skam för att man i samhällets ögon är en knarkare.
Tro det eller ej men jag är på inget vis för att man ska knarka eller droga eller supa sönder sitt liv, men jag är ändå tveksam till alla förbud vi skapar kring vuxna människor som ändå torde kunna fatta egna beslut om sitt egna liv. I vissa fall förmodas vi klara av jätteviktiga saker men i andra fall så ges förbud kring saker som egentligen handlar om individer. Lagar är nödvändiga, men frågan är var man ska lägga tyngden för förbud.
Är en moraldebatt egentligen sak nog att lagstadga kring?
Vi är vuxna nog att välja om vi ska röka och snusa, vi är vuxna nog att intaga alkohol från systembolag, vi är vuxna nog att fatta beslut om livspartner.
Vi är vuxna nog att få skaffa och uppfostra barn, bara vi kan, oavsett samhällsstatus, men kan du inte själv så är regelverket hysteriskt. Vi är vuxna nog att få lämna varandra med eller utan barn inblandade, vi är vuxna nog att få utbilda oss till att kriga, skjuta eller andra orimliga vuxensaker. Vi är vuxna nog att åka utomlands och släpa hem mängder av cigg och alkohol och DÅ förmodas kunna hantera det.
Vad vi inte är vuxna nog för enligt lagen är att fatta egna beslut om att vi väljer när vi vill dricka oavsett var alkoholen säljs, vi blir tydligen automatiskt missbrukare om det inte finns en lag emot det, tydligen är det ett bot på sjukdomarna alkoholmissbruk och drogmissbruk att lagstadgat förbjuda preparaten.
I omgångar under mina 31 levnadsår har det här förvirrat mig, jag har lite svårt att förstå att vi ska lägga så förbannat mycket pengar på att jaga saker vi satt förbud på, förbud för vuxna, tänkande individer. Kanske vore det rimligare att lägga in pengarna i sunda aktiviteter och mindre tabubelagd hjälp så kanske, men bara kanske, skulle saker och ting bli bättre än vad det är nu rent utav?
Nu menar jag saker som bara påverkar ditt egna levende, din egna livssituation, din egna kropp?
Jag finner det självklart att man inte ska få köra rattfull, vifta omkring med vapen eller vad som kan tänkas.
Däremot är jag inte lika övertygad om andra saker.
Jag tycker nog att man kan släppa alkoholen lös i butik, ja det kommer påverka en generation av idioter som kommer supa bara för man kan men de flesta som verkligen vill ha tag på alkohol skaffar sig det idag ändå, oavsett dag.
Människor överlag som missbrukar ser ill att intaga och få fram sina varor till varje pris. Eftersom det sker i det dolda och dessutom olagligt så skjuter priser i höjden och människor begår brott för att ha råd att droga. Man får inte tag på rena saker och därmed ökar smittspridning och svåra sjukdomar sprids.
Frågan är om det verkligen vore mer katastrofalt att låta vuxna männsikor fatta sina egna beslut om sina egna kroppar.
Jag är medveten om alkoholens och drogernas skadeverkan i samhället, men jag funderar ändå i banor som om det kanske vore fler som vågade tala om sin problematik om dom inte vore rädda för att i förlängningen låsas in eller hamna i diverse register som är tabubelagda och mytomspunna.
Om jag går till mig själv och tänker efter, för det är ju bara då jag kan resonera rimligt. Om man legaliserade droger och satte alkoholmonopolet ur spel, skulle jag då hux flux börja supa dagligen eller bli extremt sugen på att knarka och intaga, cannabis, hasch, kokain eller heroin? Skulle du som normalt inte har problem med detta VÄLJA att göra det bara för att det vore lagligt? Är en fullt frisk, normalfungerande individ med tidigare normala alkoholvanor så omogen och naiv att man springer iväg och alkoholiserar sig bara för att möjligheten finns och tillfälle ges att bli drogmissbrukare.
Om man inte legaliserar droger så tycker jag iaf att vissa sjukdomar borde kunna få behandlas med cannabisliknande effekter. Varför jag tycker det? För att mängden människor som ändå självbehandlar sig eller självmedicinerar som man också säger, är ändå rätt stor och samtidigt som den effekten kanske hjälper vissa kategorier av människor att fungera vardagligt, så finns det många problem med att det sköts på egen hand. Risken för att man inte vet vad man får för varor ökar, det ÄR olagligt och man kan åka dit och därmed finns en rädsla och stigande ångestfaktor, vidare en skam för att man i samhällets ögon är en knarkare.
Tro det eller ej men jag är på inget vis för att man ska knarka eller droga eller supa sönder sitt liv, men jag är ändå tveksam till alla förbud vi skapar kring vuxna människor som ändå torde kunna fatta egna beslut om sitt egna liv. I vissa fall förmodas vi klara av jätteviktiga saker men i andra fall så ges förbud kring saker som egentligen handlar om individer. Lagar är nödvändiga, men frågan är var man ska lägga tyngden för förbud.
Är en moraldebatt egentligen sak nog att lagstadga kring?
Vi är vuxna nog att välja om vi ska röka och snusa, vi är vuxna nog att intaga alkohol från systembolag, vi är vuxna nog att fatta beslut om livspartner.
Vi är vuxna nog att få skaffa och uppfostra barn, bara vi kan, oavsett samhällsstatus, men kan du inte själv så är regelverket hysteriskt. Vi är vuxna nog att få lämna varandra med eller utan barn inblandade, vi är vuxna nog att få utbilda oss till att kriga, skjuta eller andra orimliga vuxensaker. Vi är vuxna nog att åka utomlands och släpa hem mängder av cigg och alkohol och DÅ förmodas kunna hantera det.
Vad vi inte är vuxna nog för enligt lagen är att fatta egna beslut om att vi väljer när vi vill dricka oavsett var alkoholen säljs, vi blir tydligen automatiskt missbrukare om det inte finns en lag emot det, tydligen är det ett bot på sjukdomarna alkoholmissbruk och drogmissbruk att lagstadgat förbjuda preparaten.
I omgångar under mina 31 levnadsår har det här förvirrat mig, jag har lite svårt att förstå att vi ska lägga så förbannat mycket pengar på att jaga saker vi satt förbud på, förbud för vuxna, tänkande individer. Kanske vore det rimligare att lägga in pengarna i sunda aktiviteter och mindre tabubelagd hjälp så kanske, men bara kanske, skulle saker och ting bli bättre än vad det är nu rent utav?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)