Nattvaken

En kristall har släpt i örat så jag är yrslig. 
En kropp som därtill bråkar gör att jag är mer än lovligt trött men ändå sömnlös.
Dessa "grubbeltimmar" är inte nyttiga.
Jag vänder mig själv ut och in för att greppa mig själv och det blir aldrig positiva utgångar av dessa granskningar dessvärre.
Jag staplar värdelöshetskänslor på skuldkänslor och ser inga utvägar.
Så urbota korkat beteende men ändå så regelbundet återkommande. Det bottnar i allt jag inte orkar med under dessa perioder. Av någon anledning späder jag på ytterligare genom att straffa mig mentalt för att jag inte är arbetsför och bidragande till ett lättare ekonomiskt liv.
Precis allt som går att lägga på ångestberget läggs där. Dumt.

Nåväl. Dags att sova några timmar. Imorgon vankas fotografering. Jag får stålsätta mig med yrsel och trötthet för nu SKA korten tas! Sov gott läsarna!