Knivegg i foten.

Nä jag tyckte inte att vi har nog med vårdbesök i släkten jämt, just nu eller alltid annars...så jag beslutade mig för att en köttkniv som jag skurit fläsk-kött med var en JÄTTEBRA idé att tappa med eggen rätt ner i övre stortåleden...det var ett mindre blodbad.

Jonas försökte stoppa blödning, Pontus stod bredvid och hade 2000 frågor och själv försökte jag undvika att svimma alternativt vråla rätt ut i en svordomsorgasm.

Jag la tryck på och fick det att sluta blöda och tyckte väl att det var lignt...fram tills adrenalinet la sig...PAIN!

Tog av trycket och tittade...mnja...sy kanske är bra ändå. Så in och fick komma in direkt. 2 stygn och två suturtejp senare fick jag åka hem...öm och med order att det får inte försämras...alls, eftersom leden var i riskzon.

Jahapp, en annan order var att det skulle bytas förband och ses över senast på Fredag...

Jävligt bra jobbat Ellen!

Den här veckan!

Det är lite av en kaosvecka.
Ovanligt i mitt liv va?

Hur som helst. Imorgon fyller sonen 6 år. Imorgon är också dagen som svärmor ska operera hjärnan. Operationen är lite av ett orosmoln eftersom det är just hjärnan och även om tumören är godartad så kan den ha satt sig rejält i hjärnhinnan med sina nervändar. Men hon är i Uppsala och dom är duktiga.

Vi ska inte ha kalas för sonen imorgon utan på Lördag...och för första gången ska vi fira honom utan att farmor och farfar har möjligheten att vara med...av självklara skäl såklart.

På Torsdag ska Zanna åka med Joanna på läger. Så henne ser vi inte förens Lördag kväll sen.
Jag vill gå ut på Torsdag men vi får se hur det går med svärmor, sen skulle jag önska att maken kunde bli med, fast han inte riktigt vet om han vill.
Men vi har ingen barnvakt till sonen. Får väl se om han tycker det är ok att jag går ut ändå, han brukar verkligen inte opponera sig emot det. Snarare jag som tycker det är trist.

Vidare är det redan varmt ute idag, men det skulle börja blåsa framåt dagen och ikväll skulle ett redigt åskoväder dra in.
Imorgon skulle det också regna lite men sen bli finare igen, men vad det står på smhi så ska den förbannade blåsten hänga i i flera dagar...det tycker jag är tröttsamt!

Javisst ja, dags för B12 imorgon igen med...jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag var och tog i Tisdags eller inte...snacka om förvirrad...jisses.

Hepp, dags att väcka nummer två. Zanna är iväg och har idrottsdag idag!

Goda Nyheter!

Man har nu konstaterat att svärmors tumörer är av godartad typ. Dom är 3 till antalet men bara en behöver tas bort för den sitter så den kan orsaka anfall av typen som i påskas.

Operationen innebär minimala risker och prognosen för att bli helt återställd är därmed mycket god.

Nu kan vi andas ut lite, efter operationen andas vi ut helt.

Och dagen till ära fick jag också frukost på sängen och maken har trimmat och klippt gräs medan jag sov :-)

Inte dumt alls....

Sm-guld, sm-guld, sm-guuuld!

Sandra Vargbom. Vilken makalöst underbar och alldeles underbar kvinna!
Hon är inte bara Sveriges i särklass grymmaste frisör, hon är en i särklass helt otrolig människa, inspirerande vän och hon är vacker som få. Nu kan hon lägga till en titel till, en SM-GULD-titel. Idag kickboxade hon nämligen till sig ett guld och fy fan vad stolt jag är!

Sandra: GRATTIS!

___________________________________________

Annars har dagen vart bra, vi hade några timmars paus under kvällen. Mona var här med våra kids och vi åkte in till Skövde och mötte upp Christer och Erica och käkade på Oriental i Skövde.

Gott...men mättsamt ;-)

Vidare åkte jag till boulehallen, jag skulle ju köra hem brorsan hade jag lovat men han hade åkt. Och jag hade glömt min mobil i vanlig ordning. 

Kerstin var där som tur var, hon fixade fram nummer och ringde upp honom åt mig. Nu löste det sig ändå för han hade Mölltorpsbor med sig som han kunde lifta med.

Nu är jag bra trött. Jag blir det av social stimulans. Men klockan är ju helt i ordning för att få gå och lägga sig, så det är precis vad jag tänker göra ;-)

Godnatt på Er!

Kanondag!

Ja visst fan värker kroppen och huvudet bankar. Och visst kan jag inte släppa tankarna från svärmor...MEN det är så mycket elände jag inte kan styra över just nu så jag måste säga att bortom alla saker jag inte kan påverka, så har dagen vart fin.

Jag har tappat 2.7 kg totalt. Låter lite på min stora kropp, men då ska Ni veta att jag har inte kunnat tappa ett endaste hekto pga stressen och kroppen och gud vet vad. Så jag tackar och tar emot för vart litet babysteg.

Vi kom upp sent idag men vi hyrde kärra, lånade Monas bil och körde all skit och buskar till tippen. Så underbart att få det gjort och nu är garaget tömt, buskar och häckar borta och jag kan äntligen börja städa på altanen sen. Pernilla kom förbi med "Dumma mig" och barnen är överlyckliga!

Vi åkte o käkade och sen hem och duschade innan vi for in till stan där Jonas köpte en kabellist och jag skulle titta på present till Pontus. Han ville ha en waveboard men jag var tveksam och tänkte istället köpa en skateboard och en sparkcykel.
Dock fick jag hjälp av en gullig Josse som vände mina tankar och hjälpte mig på ett mycket personligt plan. Jag är så sjukt tacksam så det finns inte. Sonen kommer jubla...han kommer att ha sin waveboard.

Vi köpte vattenflaskor inne på Sportex när jag kom på att Johannas störste grabb har fotboll imorgon och Johanna hade sagt att han inga benskydd hade. Då köpte vi med ett par sånna med och lämnade på hemvägen.

Jag drack cola till maten idag och åt en glass, jag inser nu hur sjukt kass i magen jag blir och hur illa jag mår av colan....inte värt det. Så jag återgick till vatten och ramlösa.

Det blev fredagsmys och tacos och nattning och nu på kvällen har jag tittat på The Breed som även den kom från Pernilla. Helt ok film får jag säga. Jonas somnade ;-) Han ska jobba imorgon bitti så sömn är bara bra.

Nu tänker jag natta mig själv. Jag har huvudvärk men det är colans fel det med tror jag...så den skadar mer än den smakar ser jag :-D

Godnatt gott folk!

När hjärtat svämmar över!

Pernilla kom över en stund. Med sig hade hon filmer som vi fick låna och ett paket! I paketet låg en kramgo, illrosa gosis...med skelett på!

Förälskelse! Han ska få heta Ozzy! Jag blev så himla glad! TACK!

Kallsvettningar och illamående.

Jag mådde illa när jag la mig igår. Jag mådde illa när jag vaknade i natt och jag mådde fruktansvärt illa och kallsvettades och det vattnades i munnen på mig imorse när jag skulle gå upp.

Jag fick krasst ringa kvinnoklinkiken och fråga hur jag skulle göra, dom ville inte ha in mig förståss så jag fick avboka...

Sen har jag sovit mig igenom dagen fram tills det att jag hämtade Pontus. Blev yr och illamående även där...

Sen skulle vi åka och då smällde Pontus i läppen och spräckte den...jag trodde jag skulle börja lipa...

Åkte förbi biblioteket och lämnade in böcker som var försenade. Barnen fick låna nya. Passade på att gnälla om en bok som hette Dino och Kurren. Inte alls lämplig för barn tyckte jag. Handla om ett litet barn som hette dino som hör en alkis sitta och lipa i busken vid lekplatsen. Alkisen (som sitter i en hög med uppdruckna öl och har fler öl i en kasse och han är dessutom helt rödmosig på bilden) har glömt och mata sin katt varpå Dino får hans nycklar och går upp ensam till alkisens nersunkade lya och matar katten. Där ligger sopor, ölburkar, sur mat och fimpar överallt. Helt sjukt hur man ens kommer på idén att göra en sån barnbok enligt mig.

Barnen lånade nya böcker.

Åkte in på Netto och köpte juice som jag nu har druckit ett glas av. Jag mår fortfarande illa...
Misstänker magkatarr av stress.
Jag är mentalt helt off och dränerad och vet egentligen inte hur jag ska orka stå på mina egna ben...men jag måste ju....


Älskar min fina man iaf. Inatt hade han vaknat och jag vaknade av att han låg och strök mig på kinden och kikade på mig. Jag blev varm i hela kroppen.
Självfallet är kärleken lika stor till barnen, dom är mitt allt.

Bägaren rann över...

Jag drack ett glas pepsi och åt choklad som brorsan köpte. Jag orkar inte hålla ihop mig. Det är kriser på så många olika håll så jag känner mig helt utmattad av att bara försöka tänka på i vilken ände jag ska börja.

Jonas mamma ligger kvar i Uppsala på sjukhuset där och skulle få en magnetröntgen under eftermiddagen idag. Jag anar att dom ska fastställa plats, storlek och säkraste tillvägagångssätt för operationen.
Jonas har tagit det med ganska ok reaktion tror jag. Själv är jag ju en grubblare och vänder hjärnan ut och in fast jag vet att det inte hjälper ett skit.
Jag har talat om för barnen att farmor är har en knöl i huvudet och att det finns snälla varianter och dumma likväl. Dom förstår väl inte riktigt men jag vill ändå att dom ska veta läget lite iaf.

Sen är det storebror som har sin kris och separerar och mår väl upp och ner. Man skulle ju vilja finnas närmare än vad man nu är, men läget är ju som det är.

Min egna kropp lever självfallet djävul som en reaktion på allt som händer och sker och tröttheten är obeskrivlig. Imorgon har jag tid på kvinnokliniken och nya tester på mina cellförändringar på livmodertappen ska göras...måtte dom nu vara borta annars får dom ta min livmoder helt. Det ena såret på bröstet är inte läkt heller.

Som om det inte vore nog har vi en födelsedag för Pontus i antågande och han vill ju ha barnkalas med såklart.

Efter hans födelsedag ska han på läkarkontroll och stämmer mina misstankar kommer det bli en operation på honom med. Hans testiklar verkar inte vilja ligga där dom ska...det måste självfallet åtgärdas.
Frågan är också om han behöver operera sig i näsan igen då jag tycker han låter täppt mest hela tiden.

Uppepå detta kan jag inte sluta tänka på mina vänner. En förlorade en liten Busen och är jätteledsen.
En annan har så mycket kring sig och om sig så allt jag önskar henne är lite lugn och ro och acceptans.

Bra blogg va? Gnällig kanske, men det här ÄR min verklighet utan överdrift just nu.

Vardagen med Zanna måste ju flyta på trots allt och hur mycket jag än önskade så finns det ingen pausknapp för övriga saker i livet heller, så som handling, mat, tvätt och allt som nu kan tänkas.

Hur ska man orka...det är dagens fråga.

Uppsala sjukhus!

Ja där ligger svärmor och dom har hittat en tumör i hjärnan.
Man vet inte om den är godartad eller elakartad men hur som helst måste man ju in i hjärnan och operera.

Det var ett tungt besked att få detta. Nu kan vi bara vänta och hoppas på det bästa.

"Jag ska bara"

Jag började plocka i det blivande allrummet...jag gjorde det mest för att gymhörnan ska bli klar så man slipper gå ut i skitväder som råder titt som tätt.

Jag fick rätt bra påbörjad ordning där när min saknad efter maken fick mig på andra planer. Han vill ju ha "sin hörna" och jag tänkte påbörja att göra rent skrivbordet lite, sen fick jag den ljusa idén att lite vaxduk kan vara både bra och snyggt att ha på hyllplanen så det inte läcker tattofärg överallt.
Och sen...och sen...och sen...

Behöver jag en säga att jag är inte klar än och jag är skittrött...dessutom är rummet rörigare än det bar innan. jag är hopplös.

Men det blir säkert bra så snart det är färdigt....nån dag.

Dansuppvisningen!

Zanna med håruppsättning och scensmink innan det är dags att åka!

Från sidan med!

Zannas balettgrupp, Zanna bakre raden till höger.

Zannas balettgrupp, Zanna med händerna i midjan.

Zannas showkidsgrupp. Joanna går även i denna gruppen. Zanna ses till höger.

Zanna fortfarande till höger och Joanna skymtas bakom henne.

Zanna andra från vänster. I dansen "Mamma Mia" med showkids, Tibro.

Denna underbara dansare är också Zannas lärare. Daniela Cartela.

Daniela visade ett kort nummer, här ses hon på tåspets.

Showkids Tibro tackar för sig, Joanna till vänster.

Balett 8-9 år tackar för sig, Zanna tackade med sin balettgrupp, nummer 3 från vänster. Hon tittar ner för jag kommer med en blomma precis.

Ombytt och klar för andra uppvisningen. Nere i logen under scenen på Karlsborg fästningsteater.

Talande tystnad.

Idag har det vart en något obekväm dag för min dotter. Hon har vart stum, inte öppnat munnen och pratat med varken mig eller Pontus på nästan hela dagen.

När det här inträffar tror jag alltid saker har hänt i skolan. Hon var ju glad i morse innan skolan började?
Här ligger en svårighet. Att inte kunna nå fram till mitt egna barn när jag så tydligt ser att något trycker henne.
Min älskade lilla fina tjej.
Hon kämpar så med att orka och klara av skolan och uppepå den de sociala färdigheterna som krävs för att inte bli utstött.

Jag önskar jag kunde ta henne bort från allt och bara låte henne få leva så som hon känner att hon mår bra av. Världen fungerar tyvärr inte så, verkligheten kommer komma ikapp oss.

Jag har fått dom finaste av barn. Senast idag ringde en släkting till Jonas och sa att våra barn är så fina och väluppfostrade. Och nej, jag menar inte att det alltid är så, jag menar inte att dom är felfria och perfekta, men det är inte jag heller...
Men när det gäller, när det krävs lite stil och finess och hyfs...då har jag och Jonas lyckats i vår uppfostran!
Hur? Vi är förbannat konsekventa och fyrkantiga...och vet ni, hur tråkigt det än låter så fungerar det, det ger oss alla struktur och trygghet och minimerar konflikter som är onödiga.

Jag älskar min fina familj, min make som faktiskt gör allt för att orka med både jobb och hem. Det må låta som vardag, men när man inte fungerar som alla andra, när hjärnan centrifugerar vart enda intryck utan att sålla, då är det en bragd, en energitävling och en jävla vilja som krävs. Min man har det hela.
Han kanske inte är snabbast på huset eller alltid den mest optimistiske, men han är mitt livs kärlek och vi fixar allt tillsammans.

Och så lille energiknippet Pontus, alltid så full i liv, så fin och så go och artig. Mitt lilla hjärtegryn!

Jag har vunnit en jättevinst i livet, jag är omgiven av kärlek. Och jag älskar dom oändligt, alla mina tre hjärtevärmare!

Smoothies

Ja nu har många frågat hur mina smoothies görs. Här är mitt Juice-fria recept...detta är alltså för frukost eller mellanmål.

1 dl frusna bär av valfri sort, här favoritiseras hallon, nerfrusna färska jordgubbar som är tärnade eller blåbär.
2 dl Mild Yoghurt med vaniljsmak 2% - ig fetthalt
½ banan

Mixa, ät/drick.

Till frukost och om jag tar smoothie istället för en måltid om jag bara inte orkar, ja då brukar jag köra i 2-3 msk havregryn med...alternativt äta någon knäckemacka bredvid.

Enjoy!

Jag ska inte vara sån...

...men jag måste skratta lite. Karma bits i rompen heter det. Lite så är det ju.

Ja nu är jag kryptisk och luddig, men det blir sånt jävla liv på folk o fä annars. Kul är det hur som haver.

Återanmäld.

Dåså var Zanna med i dansen igen, fast till hösten. Det blir balett och showkids igen. Hääärligt!

Nyss ringde kuratorn på Zannas hablitering och meddelade att ingen behörig läkare kan göra bedömning på ADHD-testet just nu.
Så vi får vänta med Zannas resultat till efter sommaren. Det är ok.

Idag har jag vart ute och gått i 40 minuter, jag gick verkligen ut innan klockan 8 imorse *hysteriskt*
Men jag behövde det, jag var skruvad och ångestladdad och stressad...utan att veta varför...så jag gick en sväng.

Nu ska jag strax cykla och hämta Pontus, bilen är visserligen hemma men miljö och motionsmässigt skadar det inte att cykla ändå ;-)

Annorlunda!

Idag började jag plocka ur garaget, meningen är att allt skräp ska transporteras undan igen....fattar inte hur mycket skräp ett hus kan ha?

Hur som helst. Det har legat isolering i garaget sen sovrummet tilläggsisolerades. Jag skulle nu börja samla ihop detta och kasta det.

Jag fyllde några säckar innan jag skulle plocka lite lös isolering som låg i småbitar. Började riva i det hela när jag hör ett kraftigt och uppvärmande surrande och buzzande under nästa näve jag är påväg att ta tag i. Fram kryper en FET drottningshumla, stor som inget annat jag sett...hon var inte så glad på mitt städande och snart förstod jag varför. Det småsurrade när hon lämnade platsen. Jag hämtade Jonas och i isoleringen hade väl denna hona påbörjat att bygga bo, lagt ägg och fått bedårande små humlebebisar. GUD va små och söta.

Jonas flyttade över den biten isolering i en påse, stängde den och tog ut den och öppnade den igen. dom små humlebebisarna fixade luft i vingarna och klarade av att flyga, men satte sig på Jonas och var runt honom, det var som om dom trodde att han skulle guida dom i livet nu.

Mamma humla, Fru Drottning, flög förvirrat ut genom förrådsdörren och sen in i sitt smyghål (som vi hittade sen) och ut genom dörren och in igen...

Under eftermiddagen kom till och med en humlebebis in och satte sig genast på Jonas *ler*

Hur som helst får som lära sig att klara sig själva nu och hitta ny byggplats att bosätta sin koloni på...i garaget kommer dom inte trivas på sikt ändå dom små stackarna!

I övrigt har jag näst intill sovit hela dagen...och ska så göra igen.

Fru drottning hon var stor och förvirrad!

Bebisarna var små, ulliga och gulliga och tyckte Jonas var en bra pappa :-D

Jag skulle nog behöva skriva en monsterblogg

...men vi får se hur långt jag orkar. Jag är nämligen dödens trött nu, kaputt, slut, bränd, finito.

Den här veckan har jag bränt alla mina linor, fan vad dum jag är, allt på en och samma gång. Men vad hjälper det att klandra, jag måste bli bättre på att planera i FÖRVÄG. Jag har översocialiserat den här veckan, thats it.
Hur trevligt jag än har haft så kan det inte ge bot på de bakslag jag nu får.

Idag har vart en evighetslång dag, inte på något vis tråkig men evighetslång för jag har haft noll chans till vila...det GÅR inte.

Vi var i Askersund och hjälpte bror min att flytta. Jag anar väl att det är officiellt nu när papper är inskickade och han och Amanda har flyttat från huset.
Även om lägenheten var väldigt ok så ska han byta till en störra om nån månad, den är inte tom än.

Flytten gick väldigt smidigt och jag, Jonas, och Samuel var med härifrån, sen tre andra grabbar.
Vi hade också med oss Pontus och Joanna. Dom skötte sig exemplariskt och lekte snällt med varandra hela dagen.
Jag fick också ge mig ut på ett mindre jaktäventyr och jaga en av läggesta-pollarna, en liten shettis va på rymmen, Jens tömde släp i stan och jag var kvar med barnen, tja, det fick bli ett grimskaft och ge sig dit. Men jag öppnade hagen och lillen ville snart in igen, det var nog stort och otäckt utanför avspårrningane. Satten upp ett tillfälligt extra band och meddelade Pappa Larsson om rymningen...mer kunde jag nog inte göra vad jag känner!
Framåt eftermiddagen käkade vi mat och sen for vi över till Örebro, jag, Jonas och kottarna, medan Jens och Samuel packade upp lite.

Vi åkte och badade på äventyrsbadet där, käkade en glass och hade det mysigt och busigt.
Det var med blandade känslor jag insåg hur mycket svårare min egna dotter har det med sånna här saker, att ha med Joanna var en ren och skär och väldigt enkel fröjd.
Så spontan och nyfiken och ivrig, så självständig i både badhuset och i omklädningsrummet....

Pontus han var som en virvelvind och njöt i fulla drag *ler*
Dom imponerade på oss båda två, dom klättrade på en klättervägg och dom båda tog sig längre än vad tonåringar gjorde...trots att dom knappt nådde fästena!

På vägen hem blev det lite godis...och fika till den som ville ha.
Pontus och Joanna spelade ömsom DS och ömsom bubblewrap... inget tjat eller gnäll.
Pontus blev urakut kissnödig mitt på vägen vid 3 tillfällen, hoppas det var vattnet och ingen blåskatarr.

Väl hemma blev det smoohie till oss alla innan en övertrött Pontus nattades!
Jag har druckit en 33 cl cola idag till maten men gjorde det medvetet och fullt aktivt i valet, min trötthet höll på att ta kål på mig. Jag är inte sugen nu efteråt och är glad att jag fixade att ta en och nu inte ränna efter mer.

Det har ju även blivit en glass idag...o en liten havrekaka o nåra godisar. Men ska jag se till flyttandet och badandet och att det är Lördag OCH jag har mens...tja jag känner mig rätt mänsklig och normal och tycker att jag är ok!

Nu är det inget tvivel, det blir sängen...omgående...med värktabletter som kompis.

Verkar jag kort, otrevlig eller passiv i veckan, döm mig inte, jag orkar verkligen inte, jag är otroligt medvetslöshetskomasuperyrseltrött nu!

PS: Zanna, hon är på sin älskade avlastning och njuter garanterat i fulla drag *ler*

*ASG*

Myror och möss var ju stängt idag *flinar* Så Pontus fick som han ville och blev hemma. Vi for till torget, köpte lite kläder och sen köpte vi fikabröd och efter det glass. Jag får ju fikabesök idag :-)

Var hos läkaren i morse som inte visste vad hon skulle säga om såren längre...ovanligt att inga svar finns till mig hahaha.
Fick iaf mepilex att sätta på, får se om jag tål det då.

Sen cyklade jag (med Pontus på pakethållaren) upp till häggetorp för att hämta ett halsband samt prata lite med Nancy...alldeles för sällan men ack så trevligt!

Nu ska jag vila en sväng innan Anna kommer :-)

-2

Jodå, tendensen håller i sig så långt. Det verkar som kroppen så sakterligen är villig att släppa ifrån sig lite när jag äter mycket...massor...jämt. 2kg känns som ett mirakel just nu eftersom kroppen inte alls velat samarbeta på något vis förut och jag är tacksam för var liten medgång i just det fallet.

I övrigt har jag läkartid idag för att kolla upp dom två sista av mina sår som inte hann läka under penicillinkuren, dom börjar vätska sig och göra ont så det blir kanske en ny kur då?

Så nu ska jag få iväg Zanna till skolan, väcka Pontus, till läkaren, lämna Pontus på Myror o Möss efter det och sen iväg och hämta  ett smycke hon Nancy :-)

Senare på fm kommer Anna på besök en sväng *trevligt*

Det finns saker som är värre:

Alla är inte överens om detta som hände igår, det är inte ett solklart självmord tydligen. Och Tibro är ju ryktenas gottepåse.

Låt mig således klargöra en annan sak inte är ryktesbaserat, grabbhalvan var onykter. Han valde att vara mindre trevlig i skedet innan "incidenten" (det är INTE min sak att berätta om) och satte sig sen och körde bilen full. Om han "valt" att köra in i lastbilen eller inte spelar mig ingen roll, han valde att köra full. Inga ursäkter.

Sen har vi alla dubbelmoralister, som säger sig känna honom, som gråter och mår dåligt, men i samma veva har den drabbade tjejen (som jag väl vet vem det är men INTE känner) som vän på bla FB...
Eller folk som tycker det verkar vara så coolt att det händer något och vill ha sin del av uppmärksamheten och därför "sörjer" sin "vän", gråter och statusuppdaterar. Gamar.

Det som är mest tragiskt med allt det här är händelsen INNAN krocken, tro mig. Och efterföljderna för nära och kära. Allt annat är bara uppmärksamsökande JIPPO!
Ska jag ut den 2 Juni och folk får för sig att det ska hedras en avliden vän som kört rattfull, räkna inte med att jag kommer hålla käft. Det kunde vart du eller jag i den mötande trafiken, eller i ett bostadsområde på dagen, fullt i barn!

____________________________________________

Nåväl, nu får det vara nog med ilska, det tar energi och ger stress.

Idag har jag vart uppe hos Johanna med barn. Åhh dessa söta barn hon har. Hela hjärtat blir varmt. Tja Johanna är inte så tokig hon heller, bara hon kommer ihåg att mata sin gäst med vindruvor *asg*

Väl hemma lovade jag Pontus blåbärspaj, så efter handling blev det väl det då. Senare blev det kvällsmat med
fast innan det tog jag en urtunningsax och tunnade Zannas hår...REJÄLT! Det var det eller klippa kort hon gav mig som val så tunning fick det bli...och hon njöt av att bli av med sitt tjocka fina hår :-(
Nå väl, längden finns iaf kvar!

Alla har duschat och jag ska sova strax...tröttheten sitter i...

Hoppas Ni andra har det gott?!