Nyårsbloggen.

Då var det dags.
Idag lämnar vi 2013 och vi ska kliva in i ett nytt år.

Vad tar jag då med mig från 2013?
Det har vart ett av de mer händelserika åren på ett bra tag.

Jag och Jonas har firat tennbröllop, dvs 10 år som gifta.
Vi har kommit varandra närmre under det gångna året och om det var lite stormigt 2012 så ser jag 2013 som ett kärlekens år.

Barnen har vuxit och blivit mer självständiga.  Jag ser hur de utvecklas och jag ser hur de är starka och sunt ifrågasättande individer.

I April kom också en liten Liten till oss. Vi adopterade denna lilla vovve när hennes matte blev sjuk. Hon är en Lhasa Apso som idag är 4 år. Hon är jättemysig och passar fint i vår lilla familj.

Vi har haft vår första husvagnssommar. Det har vart en fantastisk upplevelse som gav mersmak.
Visserligen var jungfruresan mer än lovligt kaosfylld med bristande elfunktion och exploderande däck men när vi väl var i Arvika på Ingesunds camping så släppte det och vi njöt.

Sommaren var över förväntan vädermässigt så inga klagomål där heller.

Vidare kom hösten.
Min höst 2013 har kantats av två saker främst.

Det första och mest uppenbara är väl det politiska livet.  Jag valde att gå ut med min politiska ståndpunkt och i samband med det gick jag i SvPs demonstration "Bryt inte våra blågula band" i Stockholm.
Det var ett stort steg och ett genomtänkt val. Det är inte så att åsikterna sprang fram över en natt och jag som person är inte förändrad.
Jag sprider visserligen saker vitt och brett över nätet men det är inte så att jag är förändrad när jag är med på andra delar i livet.
Jag är stolt svensk nationalist och står upp för det.
Med politiken klev nya vänner in i livet. Jag har träffat så mycket intellektuella människor och så mycket lojalitet.
Det är en inre frid att känna sig hemma och trygg.
Jag fick också en möjlighet att vidga mina ord något.
Via Realistens nyhetskanal har jag skrivit krönikor och insändare och bloggen du nu läser ifrån har uppnått tusentals läsare.
Det är stimulerande.

Jag fick dock en förlust pga mitt val och den gjorde ont.
Men jag kan inte ta och radera den jag är. Därför fick acceptans bli boten på förlusten.
Det har fungerat.

Den andra delen av mitt liv under hösten är att jag fick hjälp att skicka blod till Norge. Svaret som kom tillbaka var en chock men eftersom en kämparglöd redan brann så fanns det gnista att tända en till.
Att jag är hemma permanent sedan innan underlättade när jag fick besked om att jag har Borrelia, bartonella och babesia samt borrelia gemma form.
Jag tänker inte lägga mig och dö (även om många hade mått gott då). Jag fick tips om Ionosil kolloidalt silver och msm.  Har Ni aldrig testat detta mirakel av hjälpmedel rekommenderar jag att Ni provar!
Jag beställer mitt från www.houseofcharisma.com! 
Med mina provsvar dök kunniga människor upp i livet och allt har gått mycket smidigare kring min hälsa.

Den korta varianten är väl att jag har fler timmar på benen och mindre i sängen.  Planen är att försöka komma tillbaka i livet så långt jag bara tänkbart kan.

Jag ser sammanfattningsvis 2013 som ett år fullt med utveckling och uppvaknande och jag är glad och nöjd med mitt 2013.

Så närmar sig 2014. Vi firar in det hemma, nyktra och ihop med våra barn.
Vi har kikat på Grevinnan och betjänten nyss. Älskar det lilla klippet!

2014 är ett valår. Därmed får det bli ett politiskt inriktat år.
Jag har redan avlagt mitt nyårslöfte och det är att SvP får min röst i valet 2014.
Bortsett från det löftet blir det att skrika sig hes om kolloidalt silver så att människor runt om slipper må dåligt eller äta mediciner i onödan.

Jag ska lägga all positiv energi på min familj och jag planerar nya husvagnsäventyr.
Jag hoppas på mer lojala vänskapsband.
Jag ska försöka främja gemenskap framför annat onödigt konsumerande.

Så ring klocka ring...jag är redo. Är du?
Gott Nytt År kära läsare.  Vi möts igen 2014.
Jag hoppas vi ses i ledet också!