Jag har hållt huvudet högt.

Idag tappar jag tålamodet och ork lite.
Efter den ena pärsen efter den andra så blir man utmattad.
Barnen har vart hemma sjuka.  Det kräver lite extra och jag ger (självklart) det.
Det känns som om jag härjat med papper i åratal nu. Granskad från alla tänkbara håll.
Sist in skickade jag bostadstillägget. Idag kom beskedet.  Avslag!
Nu finns inga mer sökmöjligheter.
Jag är så less.
AFA-försäkringen borde ha vart gällande.  Jag var ingen tjänsteman. Det borde inte stått så. Nu får jag inte ut de pengarna.
Vi kommer ingenstans.  Hur ska man ta sig ikapp?
Jag är trött. Så fruktansvärt trött på detta ständiga kämpande för att kunna ha en vardag att läka i.
Trött.
Pengar är inte allt men det underlättar sannerligen om det iaf går ihop.
Mor och far ställer upp. Men jag vill intr behöva ha det så. Det är med en klump i magen var gång jag måste be om hjälp.
Jag är trött.
Trött på allt idag.