Naket, utlämnande, ärligt, öppet

Bloggen du just ska läsa i liknar nog inte många andra bloggar vill jag intala mig. Här är det en blandning av sött, surt, salt och beskt. Vi är fyra i min familj, fyra högst omaka individer som bakat den godaste kaka som finns, med några av de äckligaste ingredienser du kan tänka.
Ledord: ADHD, aspergers syndrom, ODD, ryggfraktur, diskbråck, kotkompressioner, ME, Fibromyalgi, Utmattningssyndrom, Husrenoveringskaos. Men också kärlek, ömhet, omtanke, respekt, mys, närhet, öppenhet, hjälpsamhet, ärlighet, förlåtande, förståelse.

Vi har livsviljan få ens skulle orka tänka på i ett så komplext läge! Och jag är förbannat stolt över min fina familj!

Varmt välkommen ska du känna dig!

måndag 6 juni 2011

Jag är grinig!

Grattis Sverige.



Ja jag får väl börja så iaf, det är ju trots allt nationaldagen. Mina painkillers är slut och jag har ONT! Får hämta ut nya imorgon då.

Vi åkte till Karlsborg och gick på marknaden en stund. Trött dock. Barnen hoppade hoppborg, Zanna red ponnyridning och småkrafs köptes.

Åkte och käkade på korvkiosken i Tibro innan vi for hem.

Jag känner mig så förbannat fjompig idag, tar åt mig och känner mig sur och kanske sårad till och med.
Allt kan inte vara rosenrött jämt och det vet jag, men just idag känns det som om jag inte kan ha en åsikt utan att den är fel.

Det har nog suttit i några dagar om jag tänker efter. 
Jag har ont och Jonas mår inget bra överlag han heller.
Jag vet att han så innerligt vill flytta och jag blir trött och illamående bara jag tänker på den processen. Jag är verkligen inte emot flytt i sig, men jag vet inte hur vi ska finna ork att genomgå processen, det känns inte som det är läge.
Detta leder till att jag inte får tycka att omgivningen suger...eller får och får, jag väljer det ju tycker Jonas, att stanna här.
Jag i min tur ser så mycket jobb med en flytt, lånelöften, mäklare, städ inför husvisningar, flytt, organisera upp nya ställen och rutiner för barnen, byte av VC, hitta nytt och vettigt boende (för det blir inga tillfälliga hopp-in-boende).
Jag vet att jag kommer bli den som får strukturera upp det, Jonas har inte den insikten och det tänket alla ggr och dessutom, som han själv säger till mig, så jobbar ju han.
Och jag är sjukskriven.

Som det känns idag kommer jag aldrig få ordning på mig själv. Jag känner mig ledsen och dränerad idag och jag saknar min man, han som är välmående och kramar om mig när livet känns så här piss.

Tröttheten äter upp oss båda...det är inte bra.

Jag älskar Jonas så innerligt. Jag vill att vi ska kunna ha det sådär bra. Just nu känns det bara tuggigt. Det känns som jag är anledningen till att han är nere och orkeslös...som om jag är den som skulle kunna förändra allt bara jag orkade mer och klarade bättre.

Jag har ingen bra dag idag.
Men jag älskar Jonas och mina barn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar