Min trassliga stig

Den då jag envist valde att stå fast vid att dåvarande umgänge nästlade och spelade orent för att få den "elit" som önskades. Den konfliktfria och ärliga eliten som skulle innebära lojalitet. Bara jag försvann.

Så jag raderade mig. Flera av oss blockade varandra. Jag har suttit bakåtlutad och sett på. Trampat upp min stig till gåbar medan er är snårig istället.

Jag har valt ut diamanter som fick mig i ett redan kraschat läge. Åh jag blev välkomnad.
Här på stigen jag valde och som jag står upp för är det idag slutligen harmoni. Dramafritt och harmoni.

Kärlek. Förståelse. Åldersskillnad. Livserfarenhet. Acceptans. Intresse.

Jag är så glad åt mina diamanter. Glad åt min styrka och val jag orkade genomföra och slutföra.
Jag har utvecklats som människa. Från en tid där jag uppenbart var dålig och upplevdes som den som var roten till konflikt...till idag där konflikt är ett ord som inte behövs.

Med det i backspegeln känns livet ganska rättvist. Karma.
Jag valde livet. Liv är det som ges.

Hur ser eran del ut tro. Lugn och harmoni hoppas jag. Självkänsla. Självinsikt. Ärlighet. Konfliktfritt. Jag försvann och vann mig själv. Ni vann varandra. Jag hoppas det blev som ni trodde.

Nu är det natten.