Det är overkligt!

Ja jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Började ju zumba med Rebecca ute i Hönsa i våras. Sen var det rankåsstafetten och eftersom jag inte dog efter ett varv dör så har jag fortsatt jogga. Mållöst och till en början för att stötta Jonas vid hans "vila" när skadeläge och senare för att jag känner för det.

Säga vad man vill men kroppen samarbetar så långt. Jag började med 1,2 km och la på 500 m. Sen 1,2 + 0,5 + 0,5. Tiden var över 33 minuter. Sen har den tiden förbättrats. Jag har vågat mig ut på 2,5 km och resultatet är nere på ca 23 minuter.
Idag sprang jag 3 km!
Jag är visserligen helt slut efter men kroppen klarar en återhämtning till dagen efter. Det är overkligt. Jag är ju på det klara med anledningen...Kolloidalt Silver!
Nu vill jag att det ska fortsätta fungera. Men inga krav och inga förväntningar! Jag tänker njuta av varje lyckad dag!

Vardag och grejer.

Sommarlovet har anlänt. Barnen avslutade respektive termin med att synas. Pontus som presentatör under hela skolavslutningens uppträdande och Zanna som underhållare för hela Nyboskolan.

I Lördags var jag och maken på fikaträff i Skövde. Det var en initialträff och vi blev hela åtta personer! Fantastiskt roligt.

Åkte till Intersport efter och köpte nya löparskor. Igår kväll invegs dessa på en promenad med hunden och Jonas. Idag blev det joggongtur i rankås.

Jag har färgat håret med. Rödviolett blev det denna gången.

Vardagen rullar på. Jag försöker njuta av allt. Har dagarna i nära anslutning lärt mig något så är det att ta tillvara på livet och kärleken.

Med viss kontinuitet

Ja så har livet levts det senaste. Förmiddagarna är väl horribla. Jag kommer liksom inte igång. Om jag drar mig upp för att tex genomföra ett möte, ja då är eftermiddagen körd.
Prioriterar i regel eftermiddagen då så jag kan vara närvarande med barnen.

Vidare är det väl någon form i kontinuitet i fysisk egenträning. Zumban har ju blivit en del avmin återhämtning, likväl att jag iaf två ggr i veckan joggar.

Det är mat och husets sysslor som behöver få lika fin struktur. Men var sak har sin tid.

Idag klädde jag mig i byxor jag inte kunnat ha innan. Jag har minskat i omfång minsann. Viktmässigt vet jag inte och bryr mig föga.  Jag vill ha roligt och det har jag när jag är mållös. Allt som kommer därtill ses som fina bonusar.

Zanna var med i SR P4 igår. Imorgon har hon maskeradbrännboll.
Pontus har haft friidrottsdag och klassträff idag. Imorgon ska han till forntidsbyn. På fredag är det skolavslutning!

Det börjar bli dags att sova nu. Var på zumba-avslutning idag. Två timmars dans. Jag orkade och hade så roligt. Jag klarar av någonting igen.
Jag har en man som ger mig utrymme och tid att få lyckas. Jag älskar honom för det. Jag älskar mig själv för att jag inte gett upp min livsvilja och tron på att jag kan kämpa mig tillbaka.

Sova sa vi va? Natti

Pontus 10 År!

Idag fyller min älskade son 10 år.

Vi firade för fulla muggar igår och det var en nöjd grabb som gick och la sig.

Det blev besök av morbror Samuel och kusin Joanna. Morbror Jens och kusin Arwen var här i Fredags.
Mormor och morfar kom och Penilla och Anders var här och uppvaktade.

Nästan varenda grej på önskelistan slog in. Visserligen gick en boll sönder efter mindre än en timma men vi utlovade en ny faktiskt...vi funderar på om vi gjorde fel vid uppblåsningen.

Tack alla som uppvaktat lilleman!

Helgen har gått i ett i det stora hela. I Fredags var som sagt Jens och Arwen förbi. Vi hade innan det kastat oss in till Skövde för att införskaffa hela skor till Pontus.
På kvällen kom Emma med systerdottern Alva. Härligare unge får man nog leta efter 😃

På Lördag var det klassfotbollen. Det var som varmast 7 grader och det hällregnade precis hela tiden.
Vi var så blöta och kalla när vi kom hem!

Idag har jag haft ett bakslag och legat precis hela dagen.
Jonas tog sig i kragen och sökte vård för en smärtsam skada men någon hjälp blev det inte. Nästa gång blir jag med. Dom har ingen aning om hur smärttålig Jonas är och säger han att det gör olidligt ont...då pratar vi ont.

Nu blir det sängen. Hoppas på en bättre dag imorgon. Får ändå glädjas åt helgen och alla fina människor som var en del av den.

Jogga

Ja...det är tydligen något vi gör i den här familjen numera. I Lördags var vi i Karlsborg och sprang hinderbana.

Idag har jag joggat 2.4 km...
Pontus drog 2.5...Jonas 5 km.
Zanna var hemma och studade.

Varför? Ja jag har inget egentligt mål eller syfte. Jag joggar när lusten faller på och zumbar en gång i veckan. Kravlöst. Det ger väl även Jonas lite support nu när han laddar för race i September.

Jag kommer i ett par för små byxor...det är väl bonusen.
Jag kommer troligen kunna andas lite lättare och det är ju bra. Annars är drt enkom för välmående när kroppenvill och orkar.

Inga mer krascher nu med besvikelser över saker som inte uppnås. Var dag ny får leda vägen. Om kroppen inte vill så är det så. Mer press eller krav än så sätter jag inte.

Senaste tiden i bilder

Altanstäd och husröjning med efterföljande grillning. 

Zanna packar inför läger.

Cruising i Tibro och jag fick äran att köra den här fantastiska Cadillacen från 1956.

Minizoo med Jens, Arwen och Pontus!

Jonas nya salomonskor, anpassade för hårdare tag!

Knackelibang

Det kan inte gå på räls jämt. Nu har vi hållt ett väldigt högt och aktivt tempo i huset med stafett, träning, klädköp till Jonas, läger med Zanna, jag körde Cadillac på cruisingen, Pontus knä, bror med dotter har hälsat på och så vidare. Högt tempo och mycket socialt.
Så det är inte konstigt att jag och barnen är lite smått brända.
Idag brast det och jag rök ihop med Zanna. Det blev inget produktivt bråk alls och vi båda vräkte ur oss fruktansvärt onödiga saker. Det tar ju inte många minuter innan min ångest kickar in och som tur var kunde jag prata med min sessa och be om ursäkt innan hon somnade.

När dessa dagar anländer och det stormar i hela hemmet, då undrar jag hur det ska gå om låsningarna kommer tätare eller om annat tillkommer. För det blir detaljlåsningar och diskussioner fastnar direkt när vi är så här trötta.
Det är väldigt sällan vi tydligt märker av Z aspergers på detta vis. Därför borde jag också tackla det på ett vettigt sätt. Men idag brast det som sagt.
Jag får förlåta mig själv annars går jag sönder. Nu vet min fina tjejja iaf att jag själv är medveten om att jag gick över gränsen. Det är inte ok, men jag är också bara människa.

Utöver detta kvällsinferno så är min cykel kass. Däcket vobblar 😠
Jag ska ordna en egen cykel som INGEN får röra sen. Jag är jätteberoende av cykel eftersom bilen allt som oftast är borta. En fungerande cykel!
Bra dag va? Eller inte.

Nä. Dags att göra kvällen. Imorgon får det allt bli en bättre dag!

Rankåsstafetten

Hej hopp! Idag har ett litet gäng från Tibro film och teater sprungit stafett i rankås. Vi hette "Grankottar i fontanellen" & hade impulstillverkade hattar och t-shirts.
6 tappra deltagare blev vi, jag, Zanna, Pontus, Joanna, Emma och Jannica.
I detta glada gäng fanns inga fullfjädrade atleter utan snarare en skadad unge, en tjockis med kronisk sjukdom, en ovan och otränad sing och songwriter, en glad tjej mitt i livsförändring (och vår bästa löpare) samt två preeteens.
Vi gjorde trots detta en helt godkänd insats. Alla sprang två varv var och Emma tog tre.
13 varv totalt!
Jag JOGGADE båda mina varv. I huvudet hörde jag Rebeccas (zumbainstruktör) HÄÄÄNG I, så det gjorde jag.
Efter ett varv brukar jag bokstavligen klappa ihop. Förra året var vi inte med. Så i år var första gången med Kolloidalt Silver i kroppen. Det gjorde skillnad för jag fick syresättning! Jag återhämtade mig relativt snabbt och kunde gå ut ett varv till i samma tempo. Otroligt! Inte ens då föll jag ihop. Otroligt.
Det låter kanske sjukt att vara så jäkla stolt över en sammanlagd sträcka på 2,5 km...men människor i min omgivning som följt min resa inser att detta borde vara omöjligt sett till hur jag mådde för bara ett och halvt år sedan.

Nu är kroppen öm och matt och dessutom börjar träningsvärken från zumbans magövningar komma med! Men jag tog mig så här långt!

Lika stolt som jag är över detta är jag över barnen som också satsade fullt ut. Och över Emma och Jannica som kommer upp och levererar både varv och umgänge!
Än mer stolthet finns för min fina man som är taggad på en personlig resa med nya mål.
Vi ska in så han får sko sig på rätt sätt och sen kan han köra på! Älskar den mannen!

Nu hoppas jag att huvudet slappnar av lite så sömn vill infinna sig. Natti natti.

Mycket tempo ger bakslag.

Jag borde ha lärt mig det vid det här laget.
I Torsdags tog vi det rätt lugnt. I Fredags kom Samuel, Joanna, Jens och Arwen. Zanna däremot åkte ut till Lalla och Uno.
Det blir lätt stimmigt och lite rörigt när alla är här samtidigt. Dessutom har jag börjat röja ut så att rumsflytt ska gå att genomföra, något som gör det än mer rörigt.
På kvällen hade Motgift förfest på podden, det fick alla snällt rätta sig wfter för det ville varken jag eller Jonas missa.

Ännu senare åkte bröderna och samtliga ungar (även Pontus) och sov hos Samuel.
Jonas och jag lyssnade färdigt på podden innan vi la oss.

Lördagen bjöd på lunch uppe på Kathy Thai. Mor och far bjussade! Efter det började tröttheten komma ikapp.

Blev liggande större delen av Lördagen, utom sista delen av kvällen.

Söndagen var lika utmattad den. Jonas däremot hoppade upp på morgonen och drog iväg med T3 och tränade på K3, körde hinderbanor. Han kom hem blöt, blåslagen men lycklig.
Så nu ska han ge sig i kag med ocr-träning då. Målet är att delta i ett lopp framöver.

Idag är jag fortfarande back. Kroppen strejkar. Jag önskar verkligen att det inte vore så stor energibrist men jag vet att det ger med sig snabbare om jag accepterar läget.
Så här ligger jag.

Förbannade tänder

När det kommer till tandhälsa vill jag ha mer pengar. Jag skulle verkligen behöva fixa munnen men det är omöjligt med den ekonomin jag har. Det är rätt sjukt...är man sjuk får man ofta sämre tandhälsa och behöver tandvård. Men som sjuk har du också mindre inkomst och därmed mindre chans att klara av den belastningen på ekonomin.
Lägg sedan till att jag är så hysteriskt rädd för att gå dit...
Kombinationen gör att det blir grava problem tyvärr.

I Söndags bet jag av en tand. Idag var jag och lagade den. 2000 kronor för en lagning "som kanske håller". Dessutom kanske det kommer att göra ont när bedövningen släpper, roten var nämligen skadad. Det kan då bli debatt. Jag vill inte rotfylla och tandläkaren vill inte dra ut fler tänder i mun på mig.
Nåväl. Vi ber väl till högre makter och hoppas att det klarar sig så här.

Livet rullar på.

Det händer så mycket hela tiden och jag hinner inte blogga. När jag väl ska blogga minns jag inte vad som hänt. Hahaha

Nåväl. Pontus var på kickboxning i Onsdags och dom fick testa på att gå matcher om en minut. Det var både kul och lärorikt!

På Torsdagen fyllde jag år och fick en signerad bok av Jonas. David Dukes My Awakening! Frukost på sängen av fina familjen ingick med 😀

Jag blekte slingor på Zanna. Det var ett jäkla jobb med det långa håret 😅

På Torsdag kväll visade Pontus sitt knä för mig. Han slog i det för en dryg vecka sedan och i Torsdags tyckte han det kändes konstigt och såg konstigt ut. Knät var jättesvullet och varmt. Efter rådgivning med 1177 så beslutade vi att ringa VC på Fredagen.

Vi fick tid direkt på morgonen och läkaren beslutade att röntgen och ortopedjour var nödvändigt. Vi åkte till Skövde  och röntgade i två omgångar innan vi knallade till akuten och fick träffa ortopeden.
Det gjordes omfattande undersökningar och sedan beslutade man att knät skulle tömmas på vätska, dels för svullnaden men också för att leta fettpärlor. Detta skulle hjälpa til att avgöra om det var skelettet och/eller brosket som var skadat eller annat.
Att tappa ett knä är inget kul och trots rejält smärtlindrade och lite lugnande samt bedövning så gjorde det rejält ont på Pontus.
Man fick inte ut någon vätska. Där fanns ingen. Det var mjukdelarna som var så skadade att svullnaden var så rejäl.
So nu blir det träningsstopp tills det har läkt ordentligt.

Zanna hon gick till tandläkaren själv i Fredags. Det var en undersökning som var bokad så hon ville gå själv. Väl där hade man hittat en tandflis som hade tagits bort. Detta fixade hon på egen hand! Bra gjort tycker jag!

Igår kom mor och far samt Samuel för att fira att jag fyllt 35. Barnen åkte med mor och far hem sen. Jag och Jonas skulle gå ut en sväng. Emma kom hit och senare även Frida. Fick en så grym ljusstake av Emma, en röd döskalle från kosta boda! Vi vandrade vidare till Samuel och där träffade jag folk som jag inte sett på evigheter.
Samtliga gick vidare till Kruset och där dansade vi loss till Rockin Boys och drack gott.
Jonas och jag gick hem innan det var slut. Snälla Vevve fixade en räkmacka som vi käkade hemma innan vi somnade på stört.

Idag har jag vart trött men nöjd. Hämtade hem barnen och det har vart rätt slappt större delen av dagen 😄