Alla är inte överens om detta som hände igår, det är inte ett solklart självmord tydligen. Och Tibro är ju ryktenas gottepåse.
Låt mig således klargöra en annan sak inte är ryktesbaserat, grabbhalvan var onykter. Han valde att vara mindre trevlig i skedet innan "incidenten" (det är INTE min sak att berätta om) och satte sig sen och körde bilen full. Om han "valt" att köra in i lastbilen eller inte spelar mig ingen roll, han valde att köra full. Inga ursäkter.
Sen har vi alla dubbelmoralister, som säger sig känna honom, som gråter och mår dåligt, men i samma veva har den drabbade tjejen (som jag väl vet vem det är men INTE känner) som vän på bla FB...
Eller folk som tycker det verkar vara så coolt att det händer något och vill ha sin del av uppmärksamheten och därför "sörjer" sin "vän", gråter och statusuppdaterar. Gamar.
Det som är mest tragiskt med allt det här är händelsen INNAN krocken, tro mig. Och efterföljderna för nära och kära. Allt annat är bara uppmärksamsökande JIPPO!
Ska jag ut den 2 Juni och folk får för sig att det ska hedras en avliden vän som kört rattfull, räkna inte med att jag kommer hålla käft. Det kunde vart du eller jag i den mötande trafiken, eller i ett bostadsområde på dagen, fullt i barn!
____________________________________________
Nåväl, nu får det vara nog med ilska, det tar energi och ger stress.
Idag har jag vart uppe hos Johanna med barn. Åhh dessa söta barn hon har. Hela hjärtat blir varmt. Tja Johanna är inte så tokig hon heller, bara hon kommer ihåg att mata sin gäst med vindruvor *asg*
Väl hemma lovade jag Pontus blåbärspaj, så efter handling blev det väl det då. Senare blev det kvällsmat med
fast innan det tog jag en urtunningsax och tunnade Zannas hår...REJÄLT! Det var det eller klippa kort hon gav mig som val så tunning fick det bli...och hon njöt av att bli av med sitt tjocka fina hår :-(
Nå väl, längden finns iaf kvar!
Alla har duschat och jag ska sova strax...tröttheten sitter i...
Hoppas Ni andra har det gott?!
Naket, utlämnande, ärligt, öppet
Bloggen du just ska läsa i liknar nog inte många andra bloggar vill jag intala mig. Här är det en blandning av sött, surt, salt och beskt. Vi är fyra i min familj, fyra högst omaka individer som bakat den godaste kaka som finns, med några av de äckligaste ingredienser du kan tänka.
Ledord: ADHD, aspergers syndrom, ODD, ryggfraktur, diskbråck, kotkompressioner, ME, Fibromyalgi, Utmattningssyndrom, Husrenoveringskaos. Men också kärlek, ömhet, omtanke, respekt, mys, närhet, öppenhet, hjälpsamhet, ärlighet, förlåtande, förståelse.
Vi har livsviljan få ens skulle orka tänka på i ett så komplext läge! Och jag är förbannat stolt över min fina familj!
Varmt välkommen ska du känna dig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar