Nu börjar tydligen kroppen "fatta"

Jag har ätit som en häst känns det som, frukost, mellis, lunch, mellis, mat, mellis...och vågen pekar neråt....behöver jag ens säga hur overkligt det känns att TAPPA i vikt av att äta?
Jo jag VET att kroppen ställt in sig på svält och i början gick jag upp snabbt som fan, kroppen sparar allt i reserver. Nu verkar den ha fattat det där magiska att den kommer få mat kontinuerligt och då börjar den ge ifrån sig av reserverna...en mindre vetenskap, men vågen pekar ner. 1,6 kg. Då var helgen en ren slavhelg med godis.

MEN jag har inte druckit pepsi på 7 dygn nu heller. Jag börjar uppfatta sötma i dricka nu...känner till och med av socker om jag har det i thé. Spännande värre.

Annars då? Pontus var lite ledsen över min tidigare omskrivna miss, men han blev överlycklig när Örebros bad kom på tal ;-)
Att dessutom få ha mamma och pappa där i egentid ja det gjorde honom ännu gladare ;-)

Var på inskolningsföräldramöte igår med. Samma bladder som sist...jag ska inte orda mer om det, jag blir bara trött.
Satt iaf med Carina och Mikael och hade Ina och Nicke framför mig så jag satt tryggt...långt bak hahaha.

Zannas skolgång har väl gått på i ganska bra tempo denna terminen.
Men nu är dansen slut så man börjar märka att hennes uttryckande behov inte fylls på samma sätt, hon blir arg snabbare igen. Och hon är trött.

I övrigt skulle jag vilja orka sammanställa en hel forskning kring skillnader mellan circadin och melatonin för människor med aspergers eller liknande diagnoser, men det får jag sätta på min "to do" - lista.

Dags att bita ihop och få iväg en tös som motarbetar märker jag.