Jag ska ikläda mig rollen som Skalman...

...eller rollen, jag ska tydligen BLI Skalman, inte bara ett tag, utan för all framtid. 

Nu tror ni alla att bruden vid tangentbordet fått solsting, blivit mer än lovligt galen, har slagit vad eller något annat rimligt kanske, men jag ska helt enkelt bli Skalman.

Skalman finns (för den som nu inte vet) i serietidningen Bamse. Skalaman är en smart, kreativ och lugn sköldpadda som HATAR stress, som äter och sover enligt sin mat och sovklocka och som prioriterar hälsa.

Nej jag är inte galen. Jag var i Mölndal igår igen, på Gottfrieskliniken. Träffade min läkare och vi gick väl igenom diverse saker.

Mitt test hon hade skickat med mig hem gick vi igenom och hon var väl orolig för hur nattsvart mitt seende på mig själv blivit pga min hälsa. Jag har beteendeproblematik med mina matvanor, äter i sanningens namn inte på hela dagar om inte familjen behöver mat, då lagar jag och äter.

Jag har dålig sömnrytm och den behöver i balans, förhoppningen är ju att mitt b12 ska hjälpa till så jag har bättre ork och rytm.

Min stress, haha jaaaa, hon tyckte jag behövde gå i stresshantering och när jag å berättade att jag har gjort en omfattande sådan kurs på 14 veckor, ja då vågade hon inte ens tänka på hur jag var innan.

Min självkänsla är illa sargad, min tillit är i bott och ska jag nu ändå blottlägga all skit kan jag erkänna att jag helst av allt bara vill ge upp och skita i precis allt, nu ser ju inte verkligheten ut så. Men jag orkar inte riktigt med planeringar och saker. Jag vet att jag måste säga ifrån, men jag finner mig själv tänka mina nej och hamnar ändå i ja-träsket.

Jag är duktig på att ta på mig ansvar och på min skala om hur jag värderade mig själv hade jag satt allt, varenda litet poäng, till hur jag presterar, inte till hur jag mår eller vad jag egentligen vill. 

Som så många andra har jag fått frågan om mina föräldrar har begärt höga prestationer av mig, om det liksom är utlösande, triggande. men jag kan uppriktigt säga att jag har aldrig känt mig pressad att uppnå höga resultat hemifrån, det är jag själv och jag vet inte varför jag inte bara kan ge mig själv en paus.

Saker måste vara fulländade, perfekta, utmärkande och dom ska allra helst vara gjorda utan att jag ber om hjälp en enda gång, jag känner mig kass annars. Jag värderar mig själv efter mina egna prestationer och mina egna krav är skyhöga.

Den fysiska delen hjälper inte till att höja mitt egna jag. Jag är överviktig som fan (jodå jag är plågsamt medveten om den biten, även om jag inte heller låter det visas utåt), jag får inte träna på gymmet för min jävla ME fixar inte med energidräneringen som går åt. Jag får promenera men inte snabbt och inte syraframkallande så nån vidare förbränning blir det inte. Min fibromyalgi gör att allt gör så jävla ont och sen har vi ju uppepå dessa två pestsjukdomar en bruten, jävligt ond, ryggrad...javisstja med 3 stora diskbråck och typ helt komprimerad bröstpelare.

Det är här SKALMAN kommer in.

Jag måste ge min kropp och gärna en chans tycker läkaren. Så det får bli en liknande variant av Skalman, dvs hata stress, använd mat, aktivitets och sovklocka (inte bokstavligen nu alltså).

Jag måste träna mig i balans...livets balans. 

Detta kommer påverka min omgivning på så sätt att jag behöver mer luckor i min tillvaro, jag behöver rikta fokus på mig och min familj. Självfallet ska jag inte bli eremit eller försvinna helt, men jag måste nog i förväg avböja stora aktiviteter och ansvar. 

Jag är glad för förfrågningar, men låter jag tveksam eller ber om betänketid eller inte riktigt vet, då är det nog en sån situation där jag behöver säga nej, men helt enkelt inte gör det.

Gud vad jag babblar nu. Jag har inte tagit en endaste mun Pepsi idag, huvudet värker och kroppen skakar. 

Zanna fick gå på dansrep med sin onda hals (fick penicillin igår så 2 hela dygnsdoser är inne) eftersom det var det enda genrepet dom hade inför uppvisningen. Hon kämpade sig tappert igenom det.

Hemma fick barnen duscha ordentligt innan det blev äggsmörgås till dom och omelett till mig.

Nu ska jag ta min skallebang och lägga mig innan jag får ryck och häller i mig all Pepsi som finns hemma.